Kan jag tvingas hämta min mans barn på förskola?

Rent principiellt kan du har rätt.

Men att du känner såhär säger mig att ni inte borde ha en familj ihop i samma hushåll.

Och vad sade dem efter du yttrat din åsikt? 

Jäkligt fort måste det ha gått också

Barnen är (halv)syskon. Konstigt att bara hämta ena syskonet. Du har chans att bli en superviktig person i 5-åringens liv. Ta den! Fattar att det inte är så lätt att älska någon annans barn men jag tror det kan komma med tiden. Ger man barn mycket tid och uppmärksamhet brukar man få tillbaka. Lite förenklat skrivet här, jag vet. Vill du ha tid med bara ditt eget barn kan du väl göra det när det barnet har mammavecka. Personalen kan rimligtvis inte säga att du ska hämta båda då??

På era veckor en självklarhet.
Jag hade 2 barn med mig in i förhållandet, min man hade 2med sig in i förhållandet.
Vi har 2 barn ihop (tvillingar). 
Ja 6 barn har vi glädjen att ha

Våra barn började inte på samma förskola när vi flyttade ihop men i samma del av området. 

Han hämtade sina 2 sen hämta mina 2 på vägen hem. Jag gjorde samma under veckorna vi hade alla barn.

När vi fick tvillingarna så var det samma sak även då. Alla lika värda.

Varför ska hans barn bli undanskuffad och vara kvar flera timmar till?

 du valde din man med barn då får du acceptera och steppa upp. Stackars barn att ha dig, dock inte som någon bonusmamma utan elak styvmorsa .

Vi ställer upp för hans X vad sjukdom eller annat och hans X och hennes nya ställer upp för oss vid sjukdom,möten osv.

Intressant. Har kommit en del liknande inspel här på Familjeliv senaste tiden, där folk först tar för givet med nya familjebildningar. Men sedan ska det liksom ändå inte vara en familj heller utan då är det "mitt och ditt", allt efter behag.

Hur skulle de kunna tvinga det? Hämta ditt barn bara om det är vad du vill. Säg bara nej om de säger nåt.

Sålänge du inte är vårdnadshavare så har du inget ansvar för barnet. Så nej du måste inte hämta hans barn med.

Och till alla som står med pekpinne om att du är en elak styvmorsa - ingen kan föreställa sig hur känslor och relationer gentemot någon annans barn känns. Det är komplext och invecklat och går inte föreställa sig, det kan ändras både till det positiva och negativa under tiden.

Då tycker jag att vi sätter femåringens känslor i fokus. Hur känns det att bli så tydligt bortvald och ratad av sin bonusmamma som gör sådan enormt skillnad på sitt biologiska barn?

Förlåt men jo, nog fan har hon ansvar för bonusbarnet. Hon har ansvar för att deras gemensamma hem ska vara en trygg och kärleksfull plats där alla visas samma omtanke och värde. Klarar man inte av det ska man inte sätta sig i en sådan situation.

Måste inte in en femårings synvinkel betyda omtanke och värde att hämtas av em styvmamma istället av en pappa