Höja statusen på läraryrket?

Jag tycker att lärarlönerna redan är alldeles för höga i förhållande till den låga kompetensen. Tänk på att det är skattepengar också! Pengarna behövs i skolan, men då inte till lärarnas löner, utan först och främst till anpassningar så att vi kommer ifrån modellen, att elever som inte har någonting annat gemensamt än att de är födda i samma stadsdel och samma år, ska gå i samma klass i nio år...

Först och främst är problemet att det är ett kvinnoyrke, och att så många av kvinnorna har valt yrket endast för att kunna komma undan med så lite arbeta som möjligt. Detta hör jag jämt när jag pratar med lärare som jag känner privat: "jag är alltid ledig när barnen är lediga, det underlättar så mycket", "jag får mycket tid med mina barn", "det är korta dagar, det är bra för då slipper mina barn långa dagar i barnomsorgen". 

Ovanstående är ju förståeligt och positivt för lärarbarnen såklart, men det kan inte vara sådant som ska vara motivationen, när man väljer ett yrke där man kan göra så stor skillnad för det uppväxande släktet - både positivt och negativt. Det är OERHÖRT slött + att allting är OMÖJLIGT.

Kommer ihåg när jag hade barn i skolan, och det var helt omöjligt för läraren att hålla ett utvecklingssamtal efter klockan 16, för "då är arbetstiden slut". Tänk om JAG skulle ha sagt så till MIN arbetsgivare vid diverse akuta situationer, på den tiden då jag arbetade inom vård och omsorg, eller när man behövde träffa anhöriga som i sin tur hade SINA arbetsdagar och ofta inte kunde komma före klockan 18: "nä nu är arbetstiden slut, nu går jag hem, hej då!". ???

Det finns mig veterligen INGEN annan yrkeskategori än just lärare, som håller så hårt på sina - redan mycket korta - arbetsdagar. 

Nej det är mina egna erfarenheter. 

Min dotter gick på Kunskapsskolan från 4:an, och hon blev en ny flicka när hon fick börja där! Allt blev mycket bättre, BÅDE kamraterna - som var ett helt annat urval, det var fantastiskt, lärarna och övrig personal som var mycket mer engagerade, och först och främst metoderna.

Där behövde hon inte sitta och vänta på att de andra skulle bli klara, utan hon fick arbeta på genom nivåerna i sin egen takt framför en dator, och "tenta" av kurserna som i den kommunala skolan bara får tas av elever som är flera år äldre än hon. I Kunskapsskolan tar de verkligen tillvara på elevernas begåvning och ambition!

I den kommunala skolan tröttnar de begåvade barnen ofta, då de bara får sitta och vänta och pyssla med tråkiga och meningslösa extrauppgifter. Där får man inte ens andas om att dela upp eleverna på något sätt - vilket är det främsta problemet med den svenska kommunala skolan. 

Jag har för övrigt en son också och han gick i kommunal skola, på gymnasiet i ett kommunalt idrottsgymnasium. Det fungerade bra, på grund av att han inte är lika akademiskt inriktad som sin syster, samtidigt som han i stället är sportig och anses cool och har lätt för att göra sig populär. Då klarar man sig i en kommunal skola, bland allt buset som inte får flyttas på. Kan man inte sätta sig i respekt inför dem, så blir den kommunala skolan en miserabel plats.  

Det är ju inte antalet år som avgör, utan hur mycket innehåll man stoppar in i de åren, hur kunskapen examineras, och hur många andel rätt som krävs för godkänt. 

T.ex. är det en (inormellt) känd sak, att två universitetspoäng på ett ämne på universitet som fristående kurs (t.ex. matematik, fysik, kemi, företagsekonomi), är värd bara en poäng på KTH, för att tempot är dubbelt så snabbt på KTH och kraven så mycket högre.

På lärarhögskolan finns det många flummiga examinationsformer, t.ex. att spela upp en charad inför klassen, eller diskutera på ett seminarium. Då behöver du bara häva upp din stämma en gång, så har du varit "aktiv" på seminariet - och då får du godkänt på kursen. Detta är något annat än de essäfrågor som studenterna på t.ex. diplomatprogrammet måste klara av att svara på. Oförberett, i en examinationssal. 

Vidare är det många som säger att innehållet på lärarutbildningen ofta inte hjälper så mycket i verkligheten. Man ska lära sig om olika filosofers och pedagogers utvecklings- och inlärningsteorier, men detta är inte relevant i ett klassrum... Där är det viktigare att kunna få eleverna att sitta still och hålla tyst, typ. Särskilt i en kommunal skola med mycket blandat elevunderlag. 

Vidare har examinatorerna på lärarutbildningarna order att släppa igenom så många som möjligt, för att det är så stor brist på lärare, och då sänks kraven ytterligare. 

Jag råkar dessutom veta, att när det gäller undervisningsämnena på högre stadier, så läser de som ska bli lärare på högstadiet inte tillsammans med dem som läser ämnena som enstaka kurser, utan de läser en urvattnad version där de bara behöver lära sig ungefär det innehållet som de sedan ska förmedla i undervisningen, och inget mer. De som ska bli gymnasielärare läser tillsammans med dem som läser ämnena som enstaka kurser av andra skäl, men där är i stället gränsen för godkänt lägre för lärarstudenterna. Eller så har det i alla fall varit och jag tror inte att det har blivit bättre, att döma av vad jag har sett av nyexaminerade lärare.

...det var ju precis det jag sa..? Och det är därför alla ansvarstagande och empatiska föräldrar flyttar sina barn till en friskola. 

...dock var det likadant även innan friskolornas ankomst, jag minns ju hur det var under min egen skoltid på 1970-80-talet. Inte heller då fick man andas om att dela upp eleverna på något sätt, utom på högstadiet då det fanns särskild och allmän kurs i matte, engelska och B-språk. Dessa stackars lektioner var de enda oaserna från buset under veckan. 

Du menar att föräldrar ska låta sina snälla, trevliga, ambitiösa och ibland även högbegåvade barn, vara kvar i sin kommunala skola i egenskap av krockkuddar mellan buset - eller för vissa rentav slagpåsar? Och på samma gång förstöra alla deras möjligheter för framtiden..? Skulle inte tro det...

Jodå, jag har bra koll på de tyskspråkiga länderna. Jag har till och med arbetat på en Volks-und-Hauptschule i en av de länderna, på den tiden då det hette så. Och det var stor skillnad mellan sorterna i Sonderschule, Hauptschule och das Gymnasium. Det fanns även tre olika Leistungsgruppen i flera ämnen på i alla fall Hauptschule. Fördelen med det var att de begåvade och ambitiösa eleverna FICK EN CHANS - och jag kan inte se hur det kan vara fel..? De kan ju inte hjälpa att de andra eleverna är som de är. Eller att de har blivit födda... Jag minns inte heller att det var mer personal där än här, men på något mystiskt sätt fungerade det ändå. 

Spelar ingen roll, det blir ju skattepengar ändå. Så detta har inte med lönerna att göra, men jag tycker ändå att skolan borde förstatligas igen. Då blir det mer likvärdigt över hela landet, och bättre koll och styrning.

Som många lärare är nu, tycker jag inte att de är värda högre lön. De fick redan alldeles för hög löneförhöjning av Löfven, som alltid bara vek sig för starka lobbygrupper utan att tänka själv.

Ja, men TILLS förändringar sker, så är enda sättet att rädda sina barn att flytta dem till en bra friskola. Så småningom MÅSTE ju även politikerna vakna, när endast buset är kvar på de kommunala skolorna, och inga lärare vill arbeta där mera.