Inlägg från: Cathariiina |Visa alla inlägg
  • Cathariiina

    Höja statusen på läraryrket?

    Anonym (inte?) skrev 2024-09-05 20:24:22 följande:

    Kan vi verkligen inte sätta högre löner på lärare? Varför inte? 

    Skolan behöver förvisso mer förstärkning än bara högre lärarlöner. Ofta är klagomål på löner, i alla yrken, inte egentligen klagomål på löner utan på förhållandet mellan lönen, arbetet och ansvaret.


    Jag tycker att lärarlönerna redan är alldeles för höga i förhållande till den låga kompetensen. Tänk på att det är skattepengar också! Pengarna behövs i skolan, men då inte till lärarnas löner, utan först och främst till anpassningar så att vi kommer ifrån modellen, att elever som inte har någonting annat gemensamt än att de är födda i samma stadsdel och samma år, ska gå i samma klass i nio år...
  • Cathariiina

    Först och främst är problemet att det är ett kvinnoyrke, och att så många av kvinnorna har valt yrket endast för att kunna komma undan med så lite arbeta som möjligt. Detta hör jag jämt när jag pratar med lärare som jag känner privat: "jag är alltid ledig när barnen är lediga, det underlättar så mycket", "jag får mycket tid med mina barn", "det är korta dagar, det är bra för då slipper mina barn långa dagar i barnomsorgen". 

    Ovanstående är ju förståeligt och positivt för lärarbarnen såklart, men det kan inte vara sådant som ska vara motivationen, när man väljer ett yrke där man kan göra så stor skillnad för det uppväxande släktet - både positivt och negativt. Det är OERHÖRT slött + att allting är OMÖJLIGT.

    Kommer ihåg när jag hade barn i skolan, och det var helt omöjligt för läraren att hålla ett utvecklingssamtal efter klockan 16, för "då är arbetstiden slut". Tänk om JAG skulle ha sagt så till MIN arbetsgivare vid diverse akuta situationer, på den tiden då jag arbetade inom vård och omsorg, eller när man behövde träffa anhöriga som i sin tur hade SINA arbetsdagar och ofta inte kunde komma före klockan 18: "nä nu är arbetstiden slut, nu går jag hem, hej då!". ???

    Det finns mig veterligen INGEN annan yrkeskategori än just lärare, som håller så hårt på sina - redan mycket korta - arbetsdagar. 

  • Meddelande borttaget
  • Cathariiina
    Fiona M skrev 2024-09-07 12:04:38 följande:
    Du visar bara på trångsynthet och okunskap med dina inlägg.
    Nej det är mina egna erfarenheter. 
  • Cathariiina
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-09-07 14:16:56 följande:

    Jo, jag anser att Kunskapsskolan är klart överlägsen den kommunala skolan.


    Jag var väldigt aktiv , som förälder, både i den kommunala skolan och Kunskapsskolan. 


    Jag engagerade mig i barnen skolarbete, jag var på alla föräldramöten , andra tillställningar som ordnades och även engagerad i föräldrarådet både på den kommunala skolan och på Kunskapsskolan.

    Den stora skillnaden var INTE eleverna utan rektorns och lärarnas engagemang och skolans organisation.  


    Min dotter gick på Kunskapsskolan från 4:an, och hon blev en ny flicka när hon fick börja där! Allt blev mycket bättre, BÅDE kamraterna - som var ett helt annat urval, det var fantastiskt, lärarna och övrig personal som var mycket mer engagerade, och först och främst metoderna.

    Där behövde hon inte sitta och vänta på att de andra skulle bli klara, utan hon fick arbeta på genom nivåerna i sin egen takt framför en dator, och "tenta" av kurserna som i den kommunala skolan bara får tas av elever som är flera år äldre än hon. I Kunskapsskolan tar de verkligen tillvara på elevernas begåvning och ambition!

    I den kommunala skolan tröttnar de begåvade barnen ofta, då de bara får sitta och vänta och pyssla med tråkiga och meningslösa extrauppgifter. Där får man inte ens andas om att dela upp eleverna på något sätt - vilket är det främsta problemet med den svenska kommunala skolan. 

    Jag har för övrigt en son också och han gick i kommunal skola, på gymnasiet i ett kommunalt idrottsgymnasium. Det fungerade bra, på grund av att han inte är lika akademiskt inriktad som sin syster, samtidigt som han i stället är sportig och anses cool och har lätt för att göra sig populär. Då klarar man sig i en kommunal skola, bland allt buset som inte får flyttas på. Kan man inte sätta sig i respekt inför dem, så blir den kommunala skolan en miserabel plats.  
  • Cathariiina
    AndreaBD skrev 2024-09-07 14:36:49 följande:
    Ähhh, VAD??? Lärare studerar i 4 - 5 år på universitetet. Kallar du det för låg kompetens?
    Det är ju inte antalet år som avgör, utan hur mycket innehåll man stoppar in i de åren, hur kunskapen examineras, och hur många andel rätt som krävs för godkänt. 

    T.ex. är det en (inormellt) känd sak, att två universitetspoäng på ett ämne på universitet som fristående kurs (t.ex. matematik, fysik, kemi, företagsekonomi), är värd bara en poäng på KTH, för att tempot är dubbelt så snabbt på KTH och kraven så mycket högre.

    På lärarhögskolan finns det många flummiga examinationsformer, t.ex. att spela upp en charad inför klassen, eller diskutera på ett seminarium. Då behöver du bara häva upp din stämma en gång, så har du varit "aktiv" på seminariet - och då får du godkänt på kursen. Detta är något annat än de essäfrågor som studenterna på t.ex. diplomatprogrammet måste klara av att svara på. Oförberett, i en examinationssal. 

    Vidare är det många som säger att innehållet på lärarutbildningen ofta inte hjälper så mycket i verkligheten. Man ska lära sig om olika filosofers och pedagogers utvecklings- och inlärningsteorier, men detta är inte relevant i ett klassrum... Där är det viktigare att kunna få eleverna att sitta still och hålla tyst, typ. Särskilt i en kommunal skola med mycket blandat elevunderlag. 

    Vidare har examinatorerna på lärarutbildningarna order att släppa igenom så många som möjligt, för att det är så stor brist på lärare, och då sänks kraven ytterligare. 

    Jag råkar dessutom veta, att när det gäller undervisningsämnena på högre stadier, så läser de som ska bli lärare på högstadiet inte tillsammans med dem som läser ämnena som enstaka kurser, utan de läser en urvattnad version där de bara behöver lära sig ungefär det innehållet som de sedan ska förmedla i undervisningen, och inget mer. De som ska bli gymnasielärare läser tillsammans med dem som läser ämnena som enstaka kurser av andra skäl, men där är i stället gränsen för godkänt lägre för lärarstudenterna. Eller så har det i alla fall varit och jag tror inte att det har blivit bättre, att döma av vad jag har sett av nyexaminerade lärare.
  • Cathariiina
    AndreaBD skrev 2024-09-08 23:25:54 följande:
    Vad rolig du är! Kommunala skolan har inte bara alla problemelever kvar - friskolorna sorterar ju ut dem, de har dessutom inga nyanlända. Kommunala skolan har alltså barn barn som uppför sig illa  - tidigare fanns det ju specialskolor som kunde ta dessa barn, men det avskaffade man.

    Kommunala skolan har dessutom nyanlända som inte kan svenska. De kan dessutom ha barn med handikapp - och då pratar vi inte bara bokstavsdiagnoser, det kan även vara intellektuell nedsättning, fysiska handikapp eller kroniska sjukdomar så som diabetes eller epilepsi. Friskolorna undviker ju alla såna, så långt det går. Barn med invandrabakgrund och sociala problem behöver de inte ens undvika, deras föräldrar kommer ofta inte på idën att leta efter alternativ till den lokala skolan.

    Och då är din idé att de ska dela upp ungarna på något sätt??? Det var det dummaste jag har hört på länge. Det finns ju inte ens tillräckligt personal för något sånt. Dessutom har man förstås redan en viss uppdelning där det absolut behövs. Dvs. t.ex. nyanlända, eller liten grupp av särskilt knepiga elever. Men allt sånt är bara möjligt i ganska begränsat omfattning. 
    ...det var ju precis det jag sa..? Och det är därför alla ansvarstagande och empatiska föräldrar flyttar sina barn till en friskola. 

    ...dock var det likadant även innan friskolornas ankomst, jag minns ju hur det var under min egen skoltid på 1970-80-talet. Inte heller då fick man andas om att dela upp eleverna på något sätt, utom på högstadiet då det fanns särskild och allmän kurs i matte, engelska och B-språk. Dessa stackars lektioner var de enda oaserna från buset under veckan. 
  • Cathariiina
    AndreaBD skrev 2024-09-08 23:49:43 följande:
    Du skyller på lärarna eller även på rektorerna, men rätt adress är ju politikerna. Det ändras ju aldrig något av det som inte har fungerat i flera årtionden! Kommunaliseringen t.ex. - det har aldrig fungerat bra. 

    Och det är ingen bra lösning att en del föräldrar flyttar sina barn till en friskola. ALLA kan inte göra det. Platserna är ju begränsade. Och jag har själv jobbat på dåliga friskolor, så det kan också vara katastrof. Min dotter ville absolut byta till en friskola när hon gick i gymnasiet. Jag var emot det. Den kommunala som hon gick på var nämligen en mycket bra skola. 

    Och på tal om att dela upp barn - jag har själv gått i skola i Tyskland där man har tre skilda skolformer och jag har alltid tyckt att det inte fungerar att ha exakt alla tillsamamns. Men då får man verkligen ändra allt. De skolorna som har de svagaste eleverna då behöver nämligen betydligt mer resurser. Så är det ju. 
    Du menar att föräldrar ska låta sina snälla, trevliga, ambitiösa och ibland även högbegåvade barn, vara kvar i sin kommunala skola i egenskap av krockkuddar mellan buset - eller för vissa rentav slagpåsar? Och på samma gång förstöra alla deras möjligheter för framtiden..? Skulle inte tro det...

    Jodå, jag har bra koll på de tyskspråkiga länderna. Jag har till och med arbetat på en Volks-und-Hauptschule i en av de länderna, på den tiden då det hette så. Och det var stor skillnad mellan sorterna i Sonderschule, Hauptschule och das Gymnasium. Det fanns även tre olika Leistungsgruppen i flera ämnen på i alla fall Hauptschule. Fördelen med det var att de begåvade och ambitiösa eleverna FICK EN CHANS - och jag kan inte se hur det kan vara fel..? De kan ju inte hjälpa att de andra eleverna är som de är. Eller att de har blivit födda... Jag minns inte heller att det var mer personal där än här, men på något mystiskt sätt fungerade det ändå. 
  • Cathariiina
    Anonym (Mannen) skrev 2024-09-09 00:57:21 följande:

    När skolan blev kommunaliserad så försvann förutsättningarna för att ge lärarna bra löner. Det gör i sin tur att lärarutbildningen har svårt att locka till sig kompetenta elever. Skolan behöver förstatligas så lönerna kan höjas. 


    Spelar ingen roll, det blir ju skattepengar ändå. Så detta har inte med lönerna att göra, men jag tycker ändå att skolan borde förstatligas igen. Då blir det mer likvärdigt över hela landet, och bättre koll och styrning.
  • Cathariiina
    Anonym (Mannen) skrev 2024-09-09 10:22:23 följande:
    Men det är stor skillnad på vilka resurser kommuner har mot vad staten har. Generellt sett är det 10-20 procent högre lön för ungefär samma arbetsuppgifter när man arbetar för staten.

    Jag har själv arbetat med skolfrågor och budgetar på kommunal nivå. Lärare skulle få högre lön om yrket blev statligt.

    Pengarna skulle givetvis behöva tas från något men det är enklare för staten att göra en sådan prioritering än vad det är för kommunerna. 
    Som många lärare är nu, tycker jag inte att de är värda högre lön. De fick redan alldeles för hög löneförhöjning av Löfven, som alltid bara vek sig för starka lobbygrupper utan att tänka själv.
  • Cathariiina
    AndreaBD skrev 2024-09-09 10:16:44 följande:
    Det är inte jag som motsätter sig något sånt! Så varför argumenterar du som om jag skulle säga emot? Det är politikerna du får tjata på. De genomför den ena reformen efter den andra, och gör det bara värre varje gång. Antagligen vet de inte vad problemen är, och lyssnar inte på lärarna. 
    Ja, men TILLS förändringar sker, så är enda sättet att rädda sina barn att flytta dem till en bra friskola. Så småningom MÅSTE ju även politikerna vakna, när endast buset är kvar på de kommunala skolorna, och inga lärare vill arbeta där mera. 
Svar på tråden Höja statusen på läraryrket?