Man kan också se det såhär. TS kan få flera barn oavsett men han stänger dörren för all framtid.
Man vet ingenting om framtiden men man kan se framåt. Här i Sverige slutar 50% av äktenskapen i skilsmässa. Statistiskt har TS 50% chans att i framtiden bilda ny familj medan partnern har 0 %.
Så frågan borde istället vara om TS make inser att TS längtan efter ett till barn kan göra att deras relation inte kommer att hålla. Är han redo att äventyra relationen?
TS kanske inte känner så just nu men hur känner hon om några år ?
Beslutet att sterilisera sig borde man vara två om på samma sätt som att man borde vara två om att besluta abort.
Vi fick barn nr fyra som 33 och 35 åringar, om ni visste vad vissa tjatade på mig att jag skulle sterilisera mig. Varför skulle jag det? mannen knorrade när han fick använda kondom men när jag sa att du kan ju gå och knips dig så nä, det vågade han inte göra, de kan ju göra ont efteråt.
Även om vi absolut inte skulle ha flera barn så ville jag ändå ha möjligheten kvar så länge det var möjligt, ville ha valet att bestämma själv tills kroppen avgjorde. Jag satte sedan in hormonspiral som funkade utan problem till klimakteriet.
Ingen kan bestämma över vad en annan gör med sin kropp.