Ok att donera sperma när flickvän är gravid?

Alltså, för mig hade det inte varit okej för att jag var gravid - det hade inte varit okej alls. Jag har verkligen ingen önskan om att det ska finnas okända biologiska syskon till mina barn som knallar runt därute. Därför hade jag aldrig velat bli tillsammans med någon som alls donerat, eller hade en önskan om att någonsin donera.

Denna fråga kom faktiskt upp ganska tidigt i min och makens relation, av flera skäl, och vi båda var emot donation av flera olika skäl.

Donera för att någon annan ska kunna få barn är en fin handling,

Jag tänker att det inte finns något rätt eller fel här utan det viktiga är att man som par kommer överens.

Att just donera under graviditeten är kanske dålig tajming. Men vill du att han aldrig mer ska donera? Du har ju absolut rätt att känna så, men för honom kan det vara viktigt att kunna bidra till barnlösa par.

Han har redan donerat en del sedan tidigare. Jag kan tycka att han redan har gjort sin fina handling.
Tycker det känns så ospeciellt att bära hans barn nu när han åter igen ska låta andra få hans kopior också.
Jag bryr mig inte om vad han gjort innan mig, men att han gör det nu svider väldigt mycket

Men pratade ni aldrig om det? Även om han såklart är fri att göra vad han vill med sin kropp, så är ju detta ändå ett ämne man diskuterar med sin partner. 

Nej, han berättade igårkväll att han ska dit på måndag igen för att göra någon koll så hans spermier kommer ut på marknaden igen typ. Jag fattar verkligen ingenting och han säger att han kommer göra det oavsett och att han inte vill avboka när han redan fått tid.

Så känns förjävligt. Inte alls taggad på min graviditet längre

Det är ju själva hans beteende som stinker. Att han skiter i vad du tycker. Att han inte bryr sig om du blir ledsen över att han sprider sin säd samtidigt som du bär hans barn. Att ert gemensamma barn kommer ha fler okända syskon därute. 

Om ni var överens hade det ju inte spelat någon roll, om även du hade tyckt det var en bra idé. 

Men verkligen, det känns så himla tråkigt alltihop nu..
Att han gjort det tidigare kan jag inte påverka och det berör mig inte.  Men att han väljer att ta upp det igen.. aj.

Har du fragat varfor? Vill han sprida sina gener? Ni lar ju knappast fa typ 10 barn tillsammans. Far man forresten donera hur manga ganger som helst?

Alltsa det varsta ar att han inte bryr sig ett dugg om vad du tycker. Han bara kor over dig.

Jag forstar att du ar besviken.

Dessutom, for varje gang han donerar, okar risken for att ert barn en dag traffar sitt halvsyskon och de blir ihop.

Min sambo pratade om att göra det när vårt första gemensamma barn var 6-7 månader gammal samtidigt som han var livrädd för att göra mig gravid igen. Blev faktiskt väldigt sårad, det var som att han sa att han hellre ville ha barn med precis vem som helst i hela världen än sitt barns mamma som han lever tillsammans med. Vet att det inte riktigt är samma sak men det var så det kändes.

Vad jag vet gjorde han inte det (men kan ju inte veta säkert) och nu 2 år senare väntar jag vårt andra gemensamma barn (jag har barn sen innan också).
Jag är också lite rädd för det här att barnen skulle råka bli tillsammans.. Har läst om att sånt har hänt , det var nog i USA. Vet att det inte är anonymt här men helt omöjligt är det ju inte. Jag skulle isåfall tycka det var ok om han gör det när våra barn är vuxna, det skulle inte kännas så bra om han gjorde det nu. Men han bestämmer ju själv och jag bestämmer om jag skulle kunna fortsätta vara tillsammans med honom om han struntar i hur jag känner.

Samtidigt tycker jag att det är jättebra att det finns män som donerar.. Min dotter har en kompis som blev till på det sättet. Man får väl helt enkelt göra det om man är singel eller har en partner som är ok med det, det är nog viktigt att prata om tidigt i förhållandet isåfall. 

Jag skulle aldrig acceptera det, men för mig är det en big NO att han donerat överhuvudtaget. Anledningen är att vem vet hur det kommer påverka barnen i framtiden. att ha flera syskon man ej vet om. Man kanske träffas och ej vet om att man är släkt. Det finns för mycket risker enligt mig. Nu kan det ju hända att barn kommer träffa en partner som har en donations förälder, skulle det ske hoppas jag att dem gör DNA test för att säkerställa icke släktskap för sina eventuellt framtida barn. Om han redan donerat känns det som han gör det av egoistiska skäl. Han borde acceptera hur du känner och visa att du betyder mer än att han ska göra fler barn på sitt DNA. 

Det lär vara möjligt för donationsbarn att få reda på vem donatorn är när de fyllt 18 år. Men det förutsätter att föräldrarna berättat om det för barnet
 Gör alla föräldrar det? De kanske föredrar att låtsas som det är bägge biologiska barn.

Undrar om TS och hennes man får "oväntade besök" om några år av ungdomar som vill träffa sin biologiska far...

Man har skyldighet att berätta, men det är alldeles säkert många heterosexuella par som väljer att inte göra det. Det är bara 7% av alla donatorbarn som efterfrågar identiteten på donator, och det kan säkert båda bero på att många inte bryr sig och att andra inte vet. 

Vill man ha reda på sitt genetiska ursprung så vänder man sig till kliniken. Då får man träffa deras psykolog som ta fram donatorns journal. Vill man sen så går det att ordna ett möte. Till oss sade psykologen att 3/4 av de vuxna barn som begärt donatorns identitet av honom valde att inte gå vidare med att också träffa donatorn. 

Det kan absolut hända att de blir uppsökta om några decennier, men sannolikheten är inte så stor. 

Jag förstår hur du känner dig, men så här tänker jag: det är bara dig han väljer att skaffa familj med, att bli pappa med. Det är ert/era barn som han kommer att mata, byta blöjor på, leka med, trösta, natta och älska. De andra barnen har sina egna föräldrar som gör allt det där med dem. För de allra flesta donatorbarn är donatorn bara en snäll okänd farbror som hjälpte dem att bli familj. 

Däremot så skulle jag bli rätt oroad över hans uppenbata ointresse i hur du tänker och känner i den här frågan. Är det fler frågor som han struntar i dig i? 

 

När vi pratar om tjejers kroppar så är det enbart tjejens val. Tex om hon vill behålla ett barn killen inte vill ha, eller göra abort även om killen vill behålla. Här är det ju lite samma sak, hans kropp, hans val.

Händer inte så mycket genetiskt under en generation om två halvsyskon avlar barn. Det är till och med lagligt. Men inte att rekommendera.

Men jag föreställer mig att den som har en donator-pappa är lite obs på vem som de skaffar barn med. Möter hen en annan som också har donator-pappa så ringer det nog en liten siren i skallen.

Man ser likheter mellan barnen kan tilläggas.

Finns en dokumentär på Netflix om detta det är dock extrem fall. Män som blivit beroende av att donera. Det bevisar att de måste bli hårdare regler kring detta. I grunden är det för en fin sak men på grund av män som missbrukar detta har de nu fått stora konsekvenser. 

Det måste ju inte alls vara en annan som är donatorbarn. Om vi säger att min sambo donerar (han har inte gjort det vad jag vet) , min son som är 2 nu träffar en 3 år yngre tjej om 20-25 år. De är halvsyskon utan att veta om det.  Donatorer kan väl ha ?riktiga? barn också. Inte stor risk att det händer men inte omöjligt heller. 

Och nej halvsyskon som får barn är verkligen inte riskfritt , inte kusiner heller bara för att det är lagligt . Känner personer med ganska allvarliga hälsoproblem på grund av att deras föräldrar är kusiner. En av dom är blind. Var dina föräldrar halvsyskon kanske? För det är INTE normalt att tänka att det är lugnt att syskon skaffar barn med varandra. 

 

Fy fan vilket svin han är, jag hade helt ärligt sagt att om du gör det mot min vilja är det slut och kanske till och med övervägt abort. Det är ett enormt svek av honom!

Jag hade aldrig gått med på det oavsett om jag var gravid eller inte. Inte heller hade jag skaffat barn med någon som donerat tidigare. Det hade inte känts rätt. Tycker det låter hemskt att han inte bryr sig om vad du tycker.