Inlägg från: Anonym (Härdsmälta) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Härdsmälta)

    Jag vill fortsätta ha kontakt med min älskarinna

    Anonym (CM) skrev 2024-08-25 13:33:28 följande:
    Naturligtvis har vi pratat om det.  Hon känner till min otrohet som visserligen ligger långt tillbaka i tiden men hon ville fortsätta vårt äktenskap. 

    Varför ska min fru som jag varit gift med under lång tid nöja sig med ett drägligt liv?  Det handlar om anständighet. 

    Mig skulle det inte påverka så mycket men hon skulle verkligen ha fått avstå från mycket. Varför skulle hon behöva göra det?

    Vi skulle behövt sälja vårt älskade sommarställe som vi hoppas ska gå vidare i familjen. 

    Det handlar om mer än känslor. Det handlar om livets realiteter. 

    Nu närmar vi oss pensionsåldern och där skiljer sig våra respektive ekonomiska möjligheter ännu mera. Jag får en hygglig pension medan min fru får inte ens hälften och skulle nog inte klara sig ekonomiskt på egenhand.

    Så länge hon inte hittat någon annan hon hellre vill leva med så ställer jag upp.
    Många kvinnor hamnar i just denna sits, att vid en skilsmässa hamnar de i ren fattigdom då de arbetat deltid, kanske skött hem och barn och sämre betalda jobb och knappt får ihop det medan mannen som arbetat heltid i alla år med en högre lön går mindre ekonomiskt drabbad ur äktenskapet.  Men om det enbart är ekonomiska och praktiska åtaganden som gör att du stannar kan du då inte köpa dig fri ? Redan nu är ju dina pengar hennes så vad blir skillnaden rent ekonomiskt om du är väldigt generös så hennes framtid blir mer tryggad, men att du då samtidigt får din frihet ? 
  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (CM) skrev 2024-08-25 16:18:09 följande:
    Om vi skulle ha skilts så skulle det varit för 15 år sedan och då såg vår ekonomi annorlunda ut.  

    Du skriver att allt som är mitt också blir hennes. Ja, det inkluderar även bostadslån, lån på bilen mm.  

    Min lön är relativt hög medan hon jobbat deltid inom vården. Självklart skulle hon ha drabbats mycket hårdare än mig. Det underhållsbidrag jag skulle ha bistått med skulle inte på långa vägar ha kompenserat henne. Spelar ingen roll hur generös jag är skulle hon ändå fått flytta från vårt hus. Medan jag skulle kunnat stanna kvar då lånen står på mig. 

    Jag säger ju att det var av anständighet jag inte tog steget och skiljde mig. Det var inte av praktiskt ekonomiska skäl utan därför att det skulle drabba min fru och vår familj hårt. Därför offrade jag mina känslor för anständigheten.

    I dag 15år senare har jag ingen anledning att skilja mig. Fast ibland när jag tänker på det, som nu, kan jag ångra att jag var anständig och inte lämnade min fru i  en situation hon inte bett om eller förtjänar.

    Det är nog tyvärr så att livets realiteter kan stå i vägen för den egna lyckan.

    Att ge henne fri lejd samtidigt som du kompenserar henne rejält rent ekonomiskt kan ju vara ett sätt att uppträda anständigt ? ingen skulle kritisera en skilsmässa där hon få bibehålla en viss ekonomisk trygghet genom en generositet från dig. Det så klart att vid en skilsmässa försämras oftast båda parters ekonomiska läge när man ska bekosta allt själv från boendekosnad, el, bredband etc etc det är Ju ofrånkomligt för alla. Men med en ekonomisk kompensation från dig skulle du ha rent samvete gentemot din fru. 


    Du verkar vilja vältra dig i självömkan av din egen uppoffring här. Du låter oerhört bitter. 


    ville kvinnan du var otrogen med fortsätta med dig då i samband med att er otrohets affär uppdagades ? Var hon ett bättre alternativ eller var hon verklighetsflykten, drömmen och spänningen från i ditt fall livets oundvikliga leda ? 

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (Euw) skrev 2024-08-25 17:21:45 följande:

    Jag är 50 och är skild själv, lyckligt skild. Klart det var ekonomiskt bättre som gift, men har set faktiskt bättre nu som singel än att leva olycklig med en man som också var olycklig.
    mina föräldrar är skilda sedan många många år och även om det var en jobbig tid och min mamma hade det tufft ekonomiskt så hade jag aldrig velat att hon skulle stannat med en man som var otrogen. Hon är stark på egen hand. Hennes pension är inte bra pga föräldraledigheter och deltidsjobb under många år, DET är något jag önskar min pappa hade hjälpt henne med. men det är som det är och hon har ett väldigt bra liv ändå.


    Sommarstugan kan ni ju ha kvar tillsammans eller att du låter henne nyttja den. Eller så stoppar du de pengarna in i pensionsparande för henne. Nej, du är rädd för att stå på egna ben och rädd för vad andra ska tycka pm du säger som det är, att du vill leva själv och söka kärleken på nytt.


    Eller så består valet att stanna med frun trots allt i att han inte har möjlighet få en ny kvinna. Han får sittaoch drömma och sjunga  om Anitas ljuva jungfrulemmars tryck i vars materia han vill röna efter att han uppmanat denna ljuva rosenknopp att blott till sitt hjärta lyss. Kyss
  • Anonym (Härdsmälta)

    Ts hur går det för dig ? Svallar ff känslorna lika högt efter mötet i mässhallen i somras ? Är impulsen lika stark att byta till den andra kvinnan ? Har du hjälp att reda i allt detta ? Det har bara gått några dagar iofs men du får gärna uppdatera lite hur du tänker. 

  • Anonym (Härdsmälta)

    Tillägg: En sak jag blir nyfiken på är just detta med den sexuella biten när män åldras. Kan 65-åriga män ff prestera sexuellt ? Enligt anonym källa, som är i den åldern, har majoriteten av män inte längre förmågan kvar. Med det sagt kan ju förälskelse och behov av bekräftelse ff spira och det kan ju till viss del förbättra en mänskas libido, men räcker det hela vägen sas ? Frågan är inte menad som en kränkning av målgruppen mer ställd utifrån okunskap i ämnet. 

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (Camilla) skrev 2024-08-28 19:42:45 följande:
    Jo då! Både libido och performance är högre än du anar. Att det kan ta tid är bara positivt. Sedan finns diverse hjälpmedel att stötta erektionen med. Varför inte en ring och ett piller? Tänk inte på det. Den äldste jag har hört om från tillförlitlig källa (moi) var 82 som fick sitt recept förnyat på små blå piller. Absolut underbart! 

    Men om snopen inte blir hård kan han ändå liksom vara lika crazy kåt då mannen ? Att blodet rusar i ådrorna och han bara måste komma intill hos kvinnan. Men snoppen reagerar inte? Hur känns denna kåthet fysiskt ? 


    Mikael Leijongård 58 uttalade i en intervju att det finns mer i livet än att knu**a. Ungefär som att det inte kändes lika angeläget längre. Lite befriande med män som kan uttala en sån sak och gå i frontlinjen för de som kanske kan känna lite likadant ? 


    Samtidigt positivt med dina rader för de som ff vill hålla igång sexlivet. 

  • Anonym (Härdsmälta)

    Ts en uppdatering ? Hur har det gått för dig med allt ? Du hade bokat tid hos en samtalsterapeut pga villrådighet kring en gammal älskarinna du sprang på i vimlet och som satte allt i ditt liv på sin spets. hur har det gått med allting? 

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (Hopplös) skrev 2024-09-16 23:08:39 följande:

    Jag skäms över att skriva det men det har inte hjälpt så mycket ännu med terapeuten, vi har haft två samtal hittills så det kanske behövs fler. Hon har gett min en och annan insikt, vad jag är rädd för här i livet. Jag är rädd för att bli lämnad, men det är ju just precis det jag äventyrar med båda kvinnorna just nu. 


    Min kärlek som jag sprang på har jag tagit en promenad med, och pratat. Jag blir helt galen av åtrå och kärlek när hon går bredvid mig, det känns som att jag går på moln. Jag hade hoppats känslorna skulle lagt sig lite nu, men icke. Hon har bedyrat sin kärlek för mig, att hon vill satsa och få några år ihop med mig, men jag blir rädd när hon säger så, rädd att inte räcka till, rädd att bli lämnad ensam kvar efter ett år eller två när hon tröttnat på mig. Jag vet ärligt talat inte om jag skulle orka med en sådan sak. Och skilsmässa därtill. Och barn som kanske vänder en ryggen. Hon har nu sagt att hon inte orkar ha så mycket kontakt med mig längre, förståeligt så klart, och jag känner att den livsgnistan hon gav mig sakta dör ut. Det är tillbaks i samma gamla hjulspår. Min sambo är sitt vanliga lugna jag igen och har inte nämnt min kärlek till den andra alls. 


    Jag är för feg, feg, feg.


    Jag ser att ditt inlägg fått tre tummar ner. Men det är ju ett dilemma du beskriver. inte alls så enkelt som man kanske vill få det till. Det gamla invanda, trygga, förutsägbara, ansvaret för andra etc kontra nyhet spänning åtrå livsbejakelse mm. 


    Jag har några vänner som efter 50 genomgått skilsmässor och varit ensamma en tid sen träffat ny med initial eufori och ny lust till allt i livet. Sen kom vardagen även där. Ingen dålig vardag, bara vardag liksom. 


    i ditt fall har du rädslan för att bli lämnad. i ditt nuvarande förhållande verkar risken liten, hon tycks nästan stå ut med vad som helst. Ärligt talat jag hade aldrig kunnat leva med dig efter dessa dubbla svek. Varför gör hon det ? 


    Den andra kvinnan är ett osäkert kort. Efter några år kanske hon ser alla dina sidor i vardagen och då var ni inte så kompatibla som ni trodde, eller så är du i paradiset resten av livet. Är grejen med henne att hon är just yngre än dig ? 


    Jag får känslan att du redan vet utfallet av din situation, du kommer inte ta steget ? Jag följer din historia med spänning. 


    Lycka till ! 

  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (Hopplös) skrev 2024-09-17 10:04:10 följande:
    Fick mig att le litegrann, ja, jag kan säga att kåthet, åtrå och allt annat känns precis som vanligt, det enda är att det inte händer något därnere. Något frustrerande. Dock så kan jag få orgasm fast den är slak, det är precis lika skönt med beröring och stimulans av ollonet fast den inte är hård. 
    Intressant ändå. Och bra att veta. Mannen är alltså lika kapabel till lust och kåthet hela livet. Man skulle tro att när kroppen inte reagerar så var det inte längre så angeläget liksom. 
  • Anonym (Härdsmälta)
    Anonym (CM) skrev 2024-09-17 12:45:53 följande:

    TS 
    Om du visste hur väl du beskriver situationen några av oss lever i. Ständiga interna diskussioner med mig själv. Är de här känslorna jag känner för kvinnan äkta eller ej. Är det bara sexuell tillfredställelse jag söker eller är det något mer ?

    Har jag missat chansen till något fantastiskt ?

    Vi vet ingenting om framtiden och det finns inga garantier.


    Är dessa frågor ff kvar inombords i dig trots att din otrohets historia härrör 15 år bakåt i tiden om jag inte missminner mig. Har du ff tankar på om du gjorde det rätta valet då eller är dina funderingar kring om du idag gör det rätta genom att stanna i ett dött äktenskap ? 
Svar på tråden Jag vill fortsätta ha kontakt med min älskarinna