Jag vill fortsätta ha kontakt med min älskarinna

Jag tror inte att du blir galen av detta men du kommer alltid att ställa dig frågan om du gjorde rätt som avslutade. Detta kommer du att kunna hantera och tillslut blir inte tankarna så deterministiska utan mera som en påminnelse om hur starkt du kände den där tiden med kvinnan.  

Jag har ofta sagt åt mig själv att om jag mött henne 20 år tidigare och om hon vore född 15 år tidigare så hade det med all säkerhet varit vi idag.  Nu var det inte så, livet ville annorlunda.

Jag skyller inte på något och självklart är det mitt val. Vad får dig att tro annorledes? 

Livet är ingenting man kan skylla på, men ibland spelar det oss ett spratt. Om jag hade träffat denna kvinna 15-20 år tidigare och vi varit mera jämnåriga så skulle vi säkert levt vårt liv tillsammans.  Jag är ingen casanova som springer efter kvinnor jag finner attraktiva. Har aldrig varit otrogen med någon annan än henne. Skulle aldrig ens komma på tanken. Jag har haft min stora kärlek och passion och nu får jag leva på minnet av den.  Känner mig väldigt lyckligt lottad som  en gång i livet fått uppleva så starka känslor. Det har gjort mig till en bättre och ödmjukare människa. 

Nu förstår jag faktiskt inte riktigt. Det var ett gemensamt beslut vi tog men om jag hade sagt att jag ville leva mitt liv med henne så tror jag att det blivit så. Man vet ju ingenting om framtiden så det var svårt för oss att ta beslutet att avsluta men jag tror att vi gjorde det bästa valet. I dag är hon gift och har både barn och barnbarn. Vi hör av varandra några gånger per år och vad jag förstår så har hon ungefär samma tankar om det här som jag har.  Vi var med om något fantastiskt tillsammans engång och vi har fortfarande kontakt något jag är väldigt tacksam över.  Hur hon upplevt allt det här kan jag inte veta men som jag uppfattat ser hon lika positivt på vad vi hade och fortfarande har. 

Om jag säger så här; Om vi mötts tidigare och hon varit född tidigare eller om jag varit född senare så skulle vi säkert varit ett par än idag. Då hade valet varit lätt. nu var det inte så och vi fick göra vad vi/jag trodde var bäst för alla.  

Ärligt talat förstår jag inte riktigt vad du är ute efter.  Jag skyller ingenting på någon eller någonting. Varför skulle jag göra det?  Förstår inte alls vart du vill komma med detta.  

Kanske irriterar det dig att jag inte skyller min otrohet på någon eller någonting. Jag tar helt och hållet ansvar för detta men det är ingenting jag ångrar eller önskar vara ogjort.

Jag försökte förklara varför jag valde att stanna hos min hustru. Inget lätt val men nu så många år senare är jag övertygad om att det var rätt för alla inblandade.