Jag vill fortsätta ha kontakt med min älskarinna

Vad skulle man svara på det här, menar du? Jag kan förstå dig, för känslor rår man inte för. Men jag tycker ännu mer synd om din sambo. Det är rätt självklart att du inte kan fortsätta umgås med en kvinna som du har sådana känslor för, när din sambo inte accepterar det (vilket är MYCKET förståeligt). 

I sådana här fall är det bäst att vända på det, och försöka tänka sig in i hur man skulle känna om det var tvärtom. Alltså om din sambo ville umgås med en man som hon har sådana starka känslor för. Skulle du tillåta det? Knappast, va? Vänskapsförhållanden mellan män och kvinnor (som är upptagna på annat håll) är riskfyllda at the best of times, och nu vet din sambo redan om hur du känner för den här kvinnan. 

Du får nog välja mellan dem helt enkelt...

Hopplös och CM: jag förstår inte det här. Ni måste vara födda någon gång mellan 1959 och 1965. För den generationen har det alltid varit OK med skilsmässa - det tabut fasades ut på 1970-talet, och sedan började man till och med prata om ombildade familjer som något positivt (extraföräldrar och extrabarn, bonusföräldrar och bonusbarn, "det är positivt för barn att ha flera vuxna att ty sig till" etc.). Nästan FÖR mycket enligt mig. Dessutom måste alla era barn ha varit vuxna länge nu, om ni inte gifte er med barnbrudar...

Så jag förstår inte riktigt det där att "uppfostran" och "anständighet" hindrade er att skilja er. Tillhör ni någon sträng religiös sekt..? Annars är det ju ingen som tänker så mer, i er generation. Och särskilt inte om man råkar möta någon som man verkligen älskar och upplever vara den rätta/rätte.