Hon vill men hon vill inte

I båda mina långa förhållanden, 20 + 25 år, har sexlivet funkat hyggligt. Vi har haft sex några gånger i månaden. Båda fruarna har tagit små initiativ.

Jag deklarerade för den andra att jag inte kunde tänka mig att leva utan sex, och att jag tyckte att vi har gemensamt ansvar för att upprätthålla det allra intimaste. I gengäld lovade jag att inte gnälla och tjata, vilket jag lyckats ganska bra med.

Jag håller med TS om att det är grymt att tvinga partner till celibat. TS "dör invärtes" vilket låter hemskt sorgligt.

Om hon inte vill gå TS till mötes så bör hon acceptera att han har någon vid sidan om. 

Annars bör TS lämna, innan allt inre liv och längtan tynar bort.

Gräset kan faktiskt vara betydligt grönare på andra sidan.

Jag tror inte bara att det är sex som är problemet. Jag tror ni har för lite känslor för varandra, och ärligt talat tror jag att ni gör bäst i att separera. 

Sex är inte allt men för mig som tycker sex är en viktig del i ett förhållande skulle inte vara tillfreds med ett så torftigt förhållande.

Låter som det finns mer i den här historien. Var det när ni flyttade som som hon slutade vilja ligga med dig?
Är du möjligtvis en gris hemma som låter henne sköta allt med hem och barn? I så fall har du svaret där.

Om ni har haft ett fungerande sexliv tidigare och hon bara plötsligt inte vill ligga och inte vill prata om det heller och inte vill förändra något... Ja då är det nog något större underliggande problem.

Är definitivt ingen gris hemma. Gör allt hemma och lite till. Alla hushållssysslor och dessutom betalar jag för hela kalaset. Hon är verkligen ingen riktig fru, snarare någon som utnyttjar andra för sin egen vinning. Problemen kom strax innan vi flyttade ihop. När vi flyttade ihop har problemen bara vuxit sig större. Är det någon som är en gris så är det hon. Hon slänger prillor under sängen. Lämnar disk på bordet, kastar sina kläder på golvet där de ligger i veckor. Hon har alltid rätt och jag alltid fel. Klarar knappt av att vara i samma rum som henne längre. 

Men då låter det som att sexlivet är ert minsta bekymmer. Är hon ens frisk?

Varför vill du ens ligga med en person som behandlar dig så?

Vill och vill, jag har ju inte någon annan jag kan ha sex med. Det är ju som det är. Hade vi haft sex hade jag kanske kunnat stå ut lite bättre än jag gör nu men när inte ens sexet finns länge blir det svårt att stå ut. Jag inser att jag nog måste separera för hon kommer inte att ändra på sig. 

Prata med henne 

Ja, varför vill du ens vara nära en person sexuellt som du knappt klarar av att vara i samma rum som? Låter ju som det sista steget av alla när ni mest verkar ha stora andra problem. 

Jag hade påbörjat separation i ditt läge. Hon verkar ha noll omsorg om dig, dvs ingen kärlek längre. Det är bättre att vara singel eller att ha chansen till ett annat förhållande än det du har idag. Och det skulle vara bättre även för henne.

Men du lär ju knappast få mer sex av att vara kvar i en så trist relation?

Dags att kasta in handduken och leta vidare.

Har hon ett jobb?
Om inte låter hon deprimerad, du kanske skulle uppmana henne att söka vård?
Familjerådgivningen är också alltid en bra idé, särskilt om det finns barn i bilden.

Hon är alltså bara din tömningsstation? Fräscht. Finns nog en hel del i den här historien som du faktiskt väljer att utelämna.

Håller med. Ofta brukar jag sympatisera med män som beklagar sig över att deras fruar inte vill ha sex, men i det här fallet tycker jag att det är mycket märkligt att ts överhuvudtaget kan tänka sig att ha sex med någon som han knappt kan vara i samma rum som. 

Kan helt klar se dig som en äkta moraltant. Hoppet är väl det sista som lämnar. Kanske hittar vi kärleken om vi blir sexuella igen. Det är ju trots allt bristen på intimitet som fått mig att inte stå ut längre. 

Hon kanske inte tänder på lönnfeta medelålders gubbkroppar. Tar du hand om dig? Kvinnor blir inte heller glada av fläskarslen. 

Det kan du tycka och du verkar inte förstå hur bristen på intimitet och sex kan påverka en partner. Jag har ju älskat henne och gör det fortfarande men blir ledsen av att hon är så självisk. Hoppas ju någonstans att det ska bli bra även om jag knappt står ut att vara i samma rum som henne. Som sagt, du verkar vara en dömande person som precis som många andra anser sig ha rätt åsikter.

och gör en akriv förändring och lämna. Vad väntar du på? Jag är i en liknande situation. Jag vänrar också på nåt. Vore bra om jag istället följde mina egna råd...

Du kanske har älskat henne, men nej, det låter verkligen inte som du älskar henne nu.(och det är inget konstigt alls) Då ljuger du för dig själv. 

Så kan det vara. Men det kan också vara så att lusten finns kvar högre upp i åren. Jag är 70 och njuter massor av sex, kanske mer än när jag var yngre. Min fru gillar det också, vi har sex en gång i veckan. 

Om du inte vill ha folks åsikter kanske du inte ska starta en tråd där du frågar efter dem?

Eftersom du verkar väldigt missnöjd med henne på andra plan än det sexuella kanske ni ska börja med att försöka lösa de problemen, annars har ni nog ingen chans att få sexlivet att fungera på sikt.