Det verkar finnas barn som både sticker tidigare före sommarlovet och som inte är tillbaka än, nu när skolan har börjat. Hörde det av en rektor. Uppenbarligen ville familjen vara så länge som möjligt i hemlandet. I det här fallet undrar jag verkligen, varför de inte flyttar tillbaka dit då.
Undrar du verkligen det, eller är det en retorisk fråga?
Jag har inte så svårt att tänka mig att hemlandet kanske inte erbjuder jobbmöjligheter och dessutom har undermålig sjukvård och utbildning så man kan inte tänka sig att bo där, men man älskar ändå sitt hemland, saknar sin familj och gärna vill vara där så långe som möjligt. Man vill kanske att barnen verkligen ska lära sig modersmålet och kulturen och få en nära relation med mormor och kusinerna, vilket inte är det lättaste mär man träffas en gång om året eller kanske varannat år. Gamla föräldrarna behöver dessutom massor av hjälp med huset och läkarbesöken och ber en att stanna lite till. Lägg därefter till att det kanske är jättedyrt eller långt och jobbigt att åka dit.
Eller kanske är det en familj från två länder. Mamman är svensk, pappan australienare. De älskar att vara i Australien och hade absolut kunnat bo där, men då kommer de ju vara så långt borta från mormor och morfar och alla släktingar i Sverige, som de så gärna vill vara nära. Så antingen får de bo här och åka till Australien på semester eller så får de bo där och åka hit. Hur som helst så kostar det i runda slängar 100.000 kr för en familj och tar ett dygn eller så att komma fram, och då har man världens jetlag. De borde åka på sommarlovet när barnen är lediga, men då är dey ju vinter där, alla jobbar och ingen har då mycket tid. Eller så åker de på jullovet när folk i Australien är lediga och kan umgås, men jullovet är bara tre veckor och om man räknar bort restid blir det bara lite mer än två veckor. Kanske rimligt att ta lite extra ledigt från skolan? Barnen får jättebra övning i engelska och kan ha med sig skolböckerna och ta igen vad de missar på plats.
Bara två exempel men det finns nog hur många som helst.
Ni som skryter att ni åker iväg utan att ens fråga eller sjukskriver barnen och skryter över hur duktiga era barn är, ni tänker verkligen bara på er själva. Jag, jag, jag, vi, vi, vi. Det går bra för oss och vi bryr oss noll om andra barn.
Ni visar dels för era barn att det bara gäller hur det går för dem. Skolan och lärarna (som får extra jobb) betyder inget, de är ju till för att serva er.
Och hur det går för deras klasskamrater, det bryr ni er inte heller om, individualister som ni är. Om de gör likadant, så går det inte lika bra för dem. Det är inte alla som klarar av den digitala undervisningen, särskilt inte om föräldrar inte kan hjälpa till.
Jag skulle aldrig gjort så. Det var självklart för mig att visa för mitt barn hur viktig skolan var och att lärarna ska respekteras. Det var billigare att åka till fjällen på skoltid. Ja, då tar man den högre kostnaden under lovet eller så avstår man från fjällresan.
Ett stort problem med skolan idag är att varken elever eller föräldrar respekterar skolan och lärarna. Att strunta i skolans regler om resor utomlands är en del i det.
Missunnsamhet och nitiskhet som vanligt....
Hur man kan ta ledigt? Man planerar så att det inte krockar med viktiga prov etc, pratar med lärarna och kommer överens om vilka uppgifter som ska utföras under frånvaron. Har ingenting med bristande respekt eller frånvaro från arbete i vuxenlivet att göra.
Nu har vi inga barn kvar i grundskola, men skulle allvarligt överväga att byta skola om våra barn gick på en som av principskäl förbjöd alla ledigheter.
"Alla har inte möjligheten" Nej, livet är faktiskt inte rättvist och kommer aldrig att bli det. Gäller såväl ekonomiska resurser som gener och hjälp till studiestöd från omgivande vuxna. Tror inte att de mindre lyckligt lottade blir lyckligare av att alla har det lika illa?
För övrigt så gör de flesta lärare ett utmärkt arbete.