Exorcism av ett besatt föremål?

Jag har sett många trådar här om mediala ämnen, spådomar osv. Så varför inte här? Det behöver inte vara en kristen lösning, bara älgen försvinner liksom.

Jag vet inte om jag får för min man eller om han skulle tycka att jag är knäpp då. Han säger att jag inbillar mig saker. Men den är flyttad från stora rummet till vinkällaren som kompromiss. Jag tänker att om jag slänger den så finns anden av den kvar och nu kan jag åtminstone se huvudet om den skulle få för sig något.

Jag har försökt avdramatisera den med hatt, halsduk, även kastat BH på den som sedan hängde från ena hornet men det var av misstag. Vet inte om det är det som gjort den så pissed? Tror det började där att jag av misstag kastade min BH på den och agerade som att den inte var där. Är ett väldigt fint rum och vi var inte gifta ännu då jag och min man. Funderar på typ bara en filt över men jag vill kunna läsa av ögonen på den. Har hällt vigvatten på den och även senap och ketchup. Fast min man såg det efteråt, senap och ketchup på den och undrade om jag mådde riktigt bra.

Jag har filmat den men då har den verkat livlös hela tiden så den fattar sånt.

Den följer mig med blicken. Jag vet att ögonen är av glas/porslin för man kan inte konservera ögon men den ser igenom de ändå. Den ändrar även min så att den ser aggressiv ut, ibland dömande typ högfärdigt dömande och sedan tillbaks till det där döda utseendet bara ett uppstoppat djurhuvud på en vägg, ingen fara.

Det händer inget direkt men om jag gjort åverkan på den kommer den där dömande blicken nästa gång jag tittar. Vid ett tillfälle plockade jag ner ett svärd från väggen, typ värja, långt smalt svärd från väggen och satte mig och väntade på den. Drack vin, somnade, och sedan vaknade jag av att det högg till i låret och då hade jag skurit mig med värjan, eller älgen hade gjort det vet ej. Efter det är även värjorna inlåsta i vapenskåpet och jag är "inte betrodd med dem för du är som ett barn med vapen och leker med dem" men det finns en hillebard (typ lång spjut/yxa i kombo) jag kan plocka ner. 

Driver du nu eller? Vad är en ave maria? När jag besökte katolska kyrkan (finns en sån i stan) bad de mig att gå därifrån:(

Jag vet att det är nåt bönegrej...äh får fråga min man bara.

Ja, han håller sig väldigt chill i perioder, kan vara flera månader, han ser bara död ut, följer inte med blicken, ingen högfärdig dömande min. Åtminstone inte som jag ser, så det är inte alltid som jag är i vinkällaren med värja, mobil och så. Undviker även vinkällaren i perioder och då vet jag ju givetvis inte vad han sysslar med under tiden. 

Det är en trätrappa ner och man ser honom uppsatt mellan de de mittersta hyllorna. Dels är det lite spooky men vill inte ha han i något hörn eller så ifall han smyger på. Dessutom blir min man orolig om jag bråkar med älgen kanske skadar mig igen som med värjan. Han tror inte på den annat än som ett uppstoppat huvud. 

Hade vart något om jag hittade nycklarna till vapenskåpet och bara gå loss på den med studsaren eller hagelgeväret men då hade min man blivit SKITSUR.

Nu har ju jag provocerat den med tex genom att berätta att jag nyss ätit älg sprutat ketchup på honom, klätt han i hatt o halsduk osv. Så det är ju delvis lite mitt fel med med vår beef. 

Han blir bara så där dominant/bossig när det gäller saker kring älgen, vapenskåpet, värjor, motorsåg, rustningen, köksknivar osv. Man skär sig typ 3 ggr i fingret och sedan får man inte hacka gurka utan att han blir nervös. Jag är lite klumpig bara. Vi köper färdigskivat bröd som jag var nån retard. Jag övningskör med honom och även där är han så jäkla nervös av sig.

Men övriga grejer är han inte alls dominant med. 

Tack. Ja det är spännande. Jag kommer från förort från början och han från landet. jag flyttade till honom. Har väl gjort lite av en klassresa kan man säga. Det är nog bara älgen och älgar i allmänhet som känns spooky här. Björn med men inte sett nån bara spår. Eller vägpirater, men inte sett några sådana heller.

Nej det är glas eller porslin. Men den ser med dem ändå.

Kavallerisabel då, det är flera olika ganska smala svärd? Inget är japanskt det skulle jag känna igen utan svenska. Från 1500 nån modell från 1800 vet inte vilket som är vilket. Det är dessutom moderna kopior jag använt skulle inte svinga runt hans farfarsfars..fars? Hillebarden är också en modern kopia. Ha jag gillar det ordet Hillebard vilket jäkla brutalt coolt vapen! Men den gillar inte min man när jag plockar upp. Fast den går inte in i vapenskåpet så good luck hålla mig från den.

För att han inte gillar när jag övar med dem inomhus...eller övar med dem öht :/ Eller som när jag skar mig på värjan/älgen skar mig med värjan.  Han är väldigt känslig/petig vad gäller allt som är vasst eller spetsigt, eller kan skjuta.  

Känns så jäkla skumt. Idag får jag inga vibbar alls av den, det är ett dött uppstoppat huvud bara och 100 år gammalt. Har tittat 3 ggr och den ser lika död ut. Ingen reaktion av en örfil med en flugsmälla. Men det är tidigt på dagen.

Många, många gånger har jag prata med honom. Olika ämnen, att han inte skall vara så dömande för han är en älg och inte särskilt smart. Eller att nu har jag ätit älg och hoppas det är ditt barnbarn. Frågat vad han har emot mig, bett om ursäkt för att vi k****** framför honom och att jag kastade bhn så den fastnade på hans horn. Att det var sex före äktenskapet vid jättemånga tillfällen, och jag vet, men måste han moralisera så? Eller att jag en dag skall skjuta honom, mitt mellan ögonen och undrar om han kommer vara lika kaxig då?

Han reagerar inte alls på det först, men när man tittar bort och kommer tillbaks kan han ha bytt uppsyn och ser så jäkla nedlåtande och högfärdig ut.

Jag är under 30 år... Ministroke?...:D

Nej inte gas. Garaget är fristående, det är en herrgård. Tänker du på ångor eller så? Det är eldstad i två rum, så andats in rök kanske? Tror nog inte det är nåt sånt. Det är en stor öppen spis i rummet där älgen var först. Väldigt gammaldags men fint rum. Väldigt romantiskt rum (därav...ja) känns det som men ibland lite skräckfilmskänsla... skenet/ljuset där ihop med älgen kunde vara rätt scary och det även innan jag fattade att det är nåt övernaturligt. Jag trivs mest i de moderna rummen, gymmet, altanen (pool), köket, tv-rummet, sovrummet (egentligen gästrum men vi sover där istället för stora för det är spooky med)

Fast i vinkällaren är älgen scary med. Kanske jag bara skall flytta tillbaks honom till sin plats och det är det han är sur över inte att vi haft/har sex framför honom, sex före vi var gifta osv. Han kanske inte moraliserar så alls utan bara vill tillbaks? Min man kommer nog tycka att jag är knäpp om jag ber honom flytta älgen igen.

Fast nu har älgen gaslightat mig hela helgen. Inte rört sig alls. Han gör så för att jag skall känna mig som en idiot och att jag inbillar mig.  Lagom tills att jag känner att det är inbillning kommer han läsa av det och röra sig igen. "Det är inte en leksak!" Nu låter du som min man.

Han har inte vart så aktiv. Jag har ofta knäppt honom på nosen, sagt nåt provocerande eller slapat honom med en flugsmälla utan reaktion sedan tänkt att jag inbillat mig och då börjar han igen.

Han började. Att han fick BHn kastad på sig var inte på flit. 

En Update: Problemet löste sig förra helgen. Han ville tillbaks till sin plats i rummet med spisen bara. Min man var borta över helgen, jag tänkte att nu gör jag något åt den jäveln, alltså älgen, men jag vågade inte och vågade inte gå ner i vinkällaren för att hämta vin för att sedan våga så jag tog ur barskåpet en flaska och mixade med Grape tonic för den var så jäkla äcklig. Riktigt vidrig i smaken. Tydligen kostade det här äckliga 3500 kronor vilket är helt sjukt. 

Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med honom förrän jag kom ner. Han såg bara nedlåtande och hånfull ut liksom men jag lyfte ner honom höll i träplattan han sitter på och under hakan...typ.. fick gå på sidan för att inte stöta i saker med hornen. Han kändes tung som fasen och jag vinglade till några gånger såg liksom i huvudet hur jag skulle ramla och bli spetsad på hornen, blöda ut och dö. Jag vinglade till i trappan men föll inte. Var som att han stretade emot tills jag tänkte att jag sätter bara tillbaks honom på sin plats då var det som han fattade det och blev lättare. När han var tillbaks så såg han inte hånfull ut, utan liksom nöjd?

Jag bad om ursäkt, kändes som han bad om ursäkt tillbaks. Sedan pratade jag med honom en stund, somnade tom på soffan i det rummet. Inga mardrömmar, bara lite baksmälla och ont i sidan/revbenet där jag tror jag snubblade in i handräcket medans jag bar honom.  Inget hotfullt och inte det här dömande och nedlåtande utan han ser fridfull ut nu.