LadyViolet skrev 2024-08-10 11:50:10 följande:
Håller med om det här.
Men angående tankeläsning? Det är inte alls så avancerat som det låter.
Jag upplever att det varit svårt att få en bra emotionell kontakt med män jag haft en relation med. Vi kvinnor säger saker lite då och då och hoppas att mannen ska uppfatta och ta till sig det. I alla fall vara intresserade och fråga vad vi gillar osv. Jag har förstått att män uppfattar det som att de ska läsa tankar när det egentligen handlar om att vara öppen för/ta reda på information.
Kvinnor vill känna sig speciella, vi vill att män ska se oss som individer, ta reda på saker om oss och behandla oss därefter. Men vi vill att det ska komma naturligt från mannen, att det ska finnas ett intresse i att lära känna oss.
Många kvinnor känner efter år av äktenskap/samboskap att mannen inte ?vet? vad hon gillar, vilket han borde vid det här laget. Känner vi oss inte speciella så kommer vi känna att vi är utbytbara. Det gör att vi tappar intresset helt enkelt. Att vara i en sådan relation ger oss inget, då är det enklare och mer kravlöst att leva ensam.
Så är det nog i många fall. Men sen är många män inga bra lyssnare. Men alla män kan nog lära sig vara det.
Och precis som mycket annat kommer det inte naturligt i början. Och det är där jag tror det går fel. Många, egentligen både män och kvinnor, vill inte eller orkar inte anstränga sig för att förändra sitt beteende så det kommer naturligt.
En del säger: jag är inte sån. Eller: det är inte jag. Men de tänker inte på att vi människor hela tiden kan utvecklas bara vi vill.
Min sambo är tyvärr sån. Hon anser att personligheten är skriven i sten. Och att förändra den innebär att hon inte längre är sig själv. Men jag tycker också att hon har en mer manlig personlighet än någon annan jag haft en längre relation med. Man ska inte prata om saker, negativa saker ska man bara lägga bakom sig och gå vidare.
