Tjejer tröttnar

Well, största anledningen till att vi tröttnar är att männen slutar uppvakta oss, slutar bry sig om sitt utseende, slutar utvecklas och slutar investera i relationen. 

Det är inte svårare än så. 

80% av alla skilsmässor initieras av kvinnor därför att vi har lite högre krav på en relation än vad många män verkar ha. 

Jag vill inte ha fler barn, och vill inget hellre än att ha en relation med en man men hittills har jag inte träffat någon som både är intressant och som är villig att investera lika mycket som jag är. Då är jag hellre ensam.

Vi kvinnor måste väl få vara fria att göra val baserat på vår egen vilja? Och varför skulle kvinnor - i högre utsträckning än män - endast ha relationer för att få barn? Vi kan ju skaffa barn på egen hand till skillnad från er. 

Det har jag gjort. Och jag har ansträngt mig och velat prata om hur vi kan göra det bättre.

Det som är konstigt där är att man inte får något gensvar, han vet inte vad han tycker, han vill inte gå i parterapi men han vill heller inte avsluta relationen. 

Så då har det blivit jag som fått avsluta den. Åt oss båda. 

Det skulle jag nog inte kalla uppvaktning. Grundtanken är få sin partner att känna sig sedd och uppskattad. Gör man det i vardagen så behövs det inte så mycket alla hjärtans dag-presenter osv.

 

Håller med om det här. 

Men angående tankeläsning? Det är inte alls så avancerat som det låter.

Jag upplever att det varit svårt att få en bra emotionell kontakt med män jag haft en relation med. Vi kvinnor säger saker lite då och då och hoppas att mannen ska uppfatta och ta till sig det. I alla fall vara intresserade och fråga vad vi gillar osv. Jag har förstått att män uppfattar det som att de ska läsa tankar när det egentligen handlar om att vara öppen för/ta reda på information.

Kvinnor vill känna sig speciella, vi vill att män ska se oss som individer, ta reda på saker om oss och behandla oss därefter. Men vi vill att det ska komma naturligt från mannen, att det ska finnas ett intresse i att lära känna oss. 

Många kvinnor känner efter år av äktenskap/samboskap att mannen inte ?vet? vad hon gillar, vilket han borde vid det här laget. Känner vi oss inte speciella så kommer vi känna att vi är utbytbara. Det gör att vi tappar intresset helt enkelt. Att vara i en sådan relation ger oss inget, då är det enklare och mer kravlöst att leva ensam.