Anonym (Jackass) skrev 2024-08-06 00:02:53 följande:
Han har alltid varit trevlig mot mig, förutom när han var full ett par ggr. Då blir han sur o traggig. Han är både snygg, sexig, pigg o rolig. Tittar djupt i mina ögon med en blick av kärlek. Han är dessutom generös med restauranger, presenter osv. När jag diskuterar med min dotter och blir påmind om vad som hänt, tänker jag att han är falsk, oärlig och inte att lita på. Men när jag sen träffar honom, känner jag en åtrå och ett sug efter honom, igen. Då lägger jag det andra åt sidan och njuter här och nu.
Har försökt att hitta ännu mer negativt, så jag tappar känslorna. Det är inte heller så att jag har svårt för att träffa nån ny, men känner mig så dragen till honom. Jag vet i te vad det är för fel på mig.
Du låtar dina känslor styr? Den känslan som du får när du pratar med din dotter är väl sanningen, allt annat handlar om , förlåt nu men det handlar om att du svalde din stolthet sedan länge och låter dig vara lurad. Barnen brukar vara de käraste man har och man krigar för dem, men även det har du inte. Du överger dig själv och ditt barn för den mannen som är ?generös?. Du kanske har andra prioritet än andra människor. Och du pratar om att du inte har svårt att träffa andra?! Är du en maskin, behöver du inte återhämta dig efter den här geggan?! A, juste du tänker inte lämna för hans blickar är så tilltalande.. LÄGG AV..
Du börjar gå i försvar så fort man markerar hans beteende, vad är syftet med ditt inlägg? Provocera? Eller har du Stockholm syndrom och därför försvarar du förövaren..