Inlägg från: Cathariiina |Visa alla inlägg
  • Cathariiina

    Ångrar mig efter första aborttabletten, ngn med erfarenhet?

    Ja, det går att häva med stora doser progesteron, men det är bråttom. Ring genast kvinnokliniken på närmaste sjukhus och be dem skriva ut det. Eller så säger de kanske att du ska komma dit och få det där. Annars ring 1177. Låt dem inte intala dig att det inte går, för det GÖR det. Svensk sjukvård har order från Socialstyrelsen att bagatellisera aborter och se till att så många som möjligt fullföljs. 

  • Cathariiina
    Anonym (B) skrev 2024-08-02 14:03:05 följande:

    Kollade lite snabbt i tråden som länkades. Läs detta om och om igen tills du kan acceptera hur det är:

    #12 barnmorskan som jag pratade med innan jag tog första tabletten frågade mig om jag var säker eftersom när man väl har tagit den första tabletten finns ingen återvändning.


    Svenska barnmorskor är i regel a) korkade, b) lågutbildade och c) har instruktioner från Socialstyrelsen att främja aborter. Så även om de skulle känna till att det finns en antidot så kommer de inte att berätta det för kvinnan. Det är likadant i USA: ringer en kvinna till Planned Parenthood (som är Pro Choice) så får de höra att det inte finns någon återvändo, men ringer de till kvinnokliniker som drivs av Pro Life-rörelsen så får de progesteron. 

    Jag läste för övrigt TS för snabbt innan jag svarade (mitt förra inlägg) och JA har det gått tre dagar så är det för sent. Det var synd att hon inte frågade här tidigare. Men hon behöver för den skull INTE ta de uppföljande tabletterna, hon kan vänta och se. Det finns barn som har överlevt Mifegyne utan antidot.

    Angående ev. missbildningar så syns ju de på ultraljud senare i så fall, och då går det att göra abort då i stället. Följden blir ju en aborterad individ i båda fallen, så det finns ingen anledning att inte ge ett eventuellt friskt och oskadat barn en chans till livet först. 
  • Cathariiina
    Anonym (Jag) skrev 2024-08-02 18:41:20 följande:
    Jag har också träffat mindre trevliga barnmorskor , finns väl mindre trevliga personer inom alla yrken. Men hur menar du att de är lågutbildadade? De har ju utbildat sig till barnmorskor. Det är en treårig högskoleutbildningutbildning till sjuksköterska (som jag snart är klar med nu men vill inte bli barnmorska) sen 1,5 år till för att bli barnmorska. Alltså 4,5 år. Vad tycker du krävs för att man inte ska räknas som lågutbildad? 
    Både sjuksköterske- och barnmorskeutbildningarna i Sverige är ju väldigt enkla i förhållande till t.ex. USA. Du kan ju googla på deras tentamensfrågor t.ex.. Det är frågor som ligger på läkarprogrammets tentor i Sverige. 

    Jag har mött otroligt korkade barnmorskor. "Min" barnmorska vid en av mina graviditeter sa t.ex. att man inte behöver bry sig om vad man äter under graviditeten. Hon sa att det var gammalt, från förr när man trodde att fostrets näring kom från modern. Numera vet man att den kommer från moderkakan! Skrattande

    En annan barnmorska, som jag känner privat, sa när vi pratade om evolutionen av amning, att den hade uppkommit när vi var apmänniskor. Tidigare apor som levde i träden, hade matat sina ungar med fruktjuicer! Skrattande

    (Bara två exempel av många jag skulle kunna dra.)
  • Cathariiina
    Anonym (B) skrev 2024-08-03 11:03:59 följande:
    Ja, progesteronet är det som behövs för att graviditeten ska fortgå och du stoppade den processen och sedan tog det ca två dagar innan du drog i dig en hel burk. Det du tycks missa är att det inte räcker att ta tabletter vid ett enda tillfälle, det ska tillföras kontinuerligt och abortpillret du tog hämmar effekten av progesteron, det absolut viktigaste ämnet för att en graviditet ska kunna fortgå. Vid det laget du kommer till vården har det nästan gått en vecka sedan första tabletten, dvs att produktionen har varit hämmad ända sedan dess.

    "Mifegyne tabletter innehåller mifepriston som är ett antihormon som hämmar effekten av progesteron, ett hormon som är nödvändigt för att graviditeten ska kunna fortsätta." 

    docetp.mpa.se/LMF/Mifegyne%20tablet%20PL_09001bee807a58eb.pdf

    Hittade även detta på en sida som förklarar effekten tydligare så du ska förstå ordentligt vad som faktiskt har hänt: "Abortpillret Mifeprex (RU-486, Mifepristone, Mifegyne) har till uppgift att blockera tillförseln av hormonet progesteron. Detta leder till att närings- och syretillförseln till barnet stryps, och följden blir att det ofödda barnet dör." 

    Har försökt hitta information och de enda personer där progesteron verkar hjälpa är de som blöder före vecka 12 och har haft missfall förut, däremot inte för personer som inte haft missfall förut. (Det står uttryckligen på sidan nedan.) Enligt en annan sida jag hittade ska det tillföras kontinuerligt fram till vecka 16, det räcker alltså inte med en dos (som jag fortfarande tror att du har överdoserat, rätt mängd finns att läsa om online.)

    If you have had 1 or 2 miscarriages, taking progesterone in early pregnancy may increase your chances of having a successful pregnancy by 5%.

    www.tommys.org/baby-loss-support/miscarriage-information-and-support/pregnancy-after-miscarriage/taking-progesterone-early-pregnancy

    Det bästa du kan göra är att acceptera att graviditeten är stoppad, att effekten av progesteron är hämmad och är det fortfarande trots den där burken du köpte. Effekterna av det kan du läsa om ovan i det understrukna. Fullfölj aborten, man kan inte rädda ett foster en vecka senare.
    Du rör ihop det. Om man använder progesteron som antidot till mifepristone, så är det precis så som TS har gjort som man ska göra: ta en stor engångsdos. Dock tog hon det troligen för sent, även om det finns en liten chans att de hann verka.

    Mifepristone verkar där och då, och det gör engångsdosen progesteron också. Man behöver inte fortsätta ta progesteron regelbundet i smådoser efter det. De råd du länkade till var inte avsedda för kvinnor som hade tagit abortpiller, utan för kvinnor som haft flera spontana missfall på grund av kroppens EGEN oförmåga att producera tillräckliga mängder progesteron. Abortpiller förstör inte den förmågan, de förstör bara UPPTAGET av progesteronet precis där och då. Läs nedan. 

    Sedan är det tyvärr så att hela abortfrågan är politiserad. Kliniker som är för abort - som Planned Parenthood - står för en dödskult och vill att alla aborter ska fullföljas. De överdriver därför riskerna med att avbryta en abort. Abortmotståndarklinikerna däremot kan förstås överdriva åt andra hållet (alltså bagatellisera riskerna), för att de vill att så många barn som möjligt ska räddas.

    Mitt råd är i alla fall att TS inte ska göra något mer nu, inte ta de andra pillren, utan avvakta. Eventuella missbildningar kommer att ses på ultraljud senare, och då kan hon göra abort då - men det kan också gå bra. Det skulle vara väldigt synd om hon skulle offra ett friskt foster i onödan.

    fwpc.org/blog/regret-taking-the-abortion-pill-it-may-not-be-too-late-to-change-your-mind/

    FAQ?s

    When can it be done?


    An abortion pill reversal procedure can only be done after the first pill of a medical abortion is taken (mifepristone, also called RU-486 or Mifeprex)It is not effective after the second set of pills (misoprostol). Abortion pill reversals are done within 0 -72 hours after taking the first pill and are most effective in the first 24 hours.


    How does it work?


    The first pill of a medical abortion (mifepristone) ends a pregnancy by blocking progesterone from being absorbed by the uterus. The abortion pill reversal process involves
    delivering a large influx of progesterone into the pregnant woman?s system to counteract the effects of mifepristone.


    Is it safe?


    Progesterone has been used in pregnancies for decades without significant negative effects. There is no evidence of birth defects in babies born after surviving the first part of a medical abortion procedure (mifepristone).


    How effective is it?


    According to the abortion pill reversal group, odds are 64%-68% that the pregnancy will continue when the progesterone is administered with 24 hours of taking the first abortion pill.


    How do I get an abortion pill reversal procedure?


    If you call the 24-hour, nurse-staffed Abortion Pill Reversal Hotline at 1-877-558-0333, they can connect you with a doctor who will help you. Or visit their website at www.abortionpillreversal.com.  Keep in mind that the progesterone influx is not guaranteed to save the pregnancy. However, even if the process is not effective, it is unlikely you will have side effects of the added progesterone.


    For more information or to discuss your pregnancy options, you can also call the Fort Worth Pregnancy Center at 817-924-9110.


    FAQ source: American Pregnancy Association ? https://americanpregnancy.org/unplanned-pregnancy/abortion-pill-reversal/

  • Cathariiina
    Anonym (Fndnd) skrev 2024-08-03 14:32:10 följande:
    Det kanske man kan, men med hjälp av sjukvården och inte nåt man hittat på Google 
    Problemet med den svenska sjukvården är att den är politiskt styrd, och har order i sina riktlinjer från Socialstyrelsen att se till att så många aborter som möjligt inleds och fullföljs. Vårdpersonal som inte ställer upp på detta får inte arbeta i offentligfinansierad svensk vård, då vi som ett av ytterst få länder på jorden inte har samvetsklausul för vårdpersonal.

    Man kan säga att den officiella svenska sjukvården motsvarar Planned Parenthood-klinikerna i USA - och vi har tyvärr inte några kliniker som motsvarar de kristet styrda kvinnoklinikerna och mödravårdscentralerna i USA. Så i Sverige vill ingen läkare eller barnmorska upplysa om möjligheten att reversera aborten, eller skriva ut progesteronet, för då kan de förlora sina legitimationer och anställningar. De till och med ljuger och säger att det inte går, när kvinnan frågar för att hon har läst det någonstans. 

    Det är jättebra att googla på andra språk än svenska, för då kan man hitta information som inte ges ut i Sverige! Och detta gäller alla möjliga ämnen, för den delen. 
  • Cathariiina
    Anonym (Sing) skrev 2024-08-03 15:06:29 följande:

    Trådstartaren Dianis hade bestämt sig för att göra abort men sedan ändrat sig.

    Det är väldigt ovanligt att någon i svensk sjukvård skulle puscha någon till att göra en abort! Det är heltokigt att tro det.

    Svensk sjukvård ska vara neutral när det gäller sådant. Den ska utgå från att stötta kvinnan, oavsett vad hon väljer. 

    Sedan finns det situationer där man som i Dianis fall påbörjat en abort men ångrar sig. Det är mycket svårt och sorgligt, men Dianis måste nog acceptera att hon påbörjat aborten, trots allt. Det går inte att gå tillbaka i tiden, man kan bara leva framåt, med all smärta som det innebär i det här fallet. 

     


    Det är som jag säger. I andra länder när en kvinna går till doktorn (för det är ofta en doktor i andra länder) och får graviditeten konstaterad, så säger doktorn "Ni ska bli mor! Hjärtliga lyckönskningar!" Här säger barnmorskan med en bekymrad min: "hur ställer du dig till graviditeten? Du vet att du har si-och-så många veckor på dig att avbryta den?" Och är det en ung tjej, så säger barnmorskan, konstaterande: "då ska det förstås vara abort" och så går hon in på tidbokningssidan. Jag VET att det går till så.

    Avbrytna aborter skulle kunna ge signalen att det kan vara något fel med att välja abort från början, och att den attityden kan drabba andra kvinnor. Så det upplyser man inte om. 

    Jag råkar även veta att barnmorskor har i sina riktlinjer från Socialstyrelsen, att de ska pusha för de säkraste preventivmetoderna, det vill säga de hormonella som innebär biverkningar och hälsorisker. Också av politiska skäl, det står att barnmorskorna ska "främja kvinnors deltagande i arbetslivet, och då måste det till de säkra preventivmedlen". 
  • Cathariiina
    Anonym (Sing) skrev 2024-08-04 13:53:53 följande:

    Antalet aborter... 


    "Antalet aborter i Sverige har legat på en liknande nivå sedan mitten på 1980-talet. Då får man också komma ihåg att hela befolkningen har ökat under den tiden. Antalet tonårsaborter har minskat (enligt Socialstyrelsens uppgifter)."

    Och vad tror du DET beror på, då? Befolkningsökningen består av människor som anser att det är kvinnans plikt att föda sin man många söner (döttrarna är en tråkig biprodukt). När den Dumme Svensken betalar för både försörjning, mödravård, förlossningsvård, BVC, förskola, skola o.s.v. så behöver man inte hålla tillbaka alls, som man kanske var tvungen att göra i hemlandet. Och då blir det 8-10 ungar, när man föder det första vid 14 eller 15.

    "Staten/Socialstyrelsen har inget eget intresse av att aborterna ska öka. Om ett lands befolkning krymper så kommer man att få stora ekonomiska problem framöver. Få personer måste då försörja många äldre människor."

    Så borde man tänka, men så tänkte inte de socialister som skrev riktlinjerna. För dem var den feministiska tanken att kvinnor ska vara i arbetslivet i lika stor utsträckning som män, här och nu, den allenarådande. Då är barn i vägen. Och NÄR det ska skaffas barn, så styr samhället med alla medel för att kvinnorna raskt ska gå tillbaka till arbetet igen: borttagen sambeskattning, höga dagissubventioner, pappamånader i föräldraförsäkringen och intensiva kampanjer för att föräldrarna ska dela fp och vab lika, kvinnor som skaffar barn unga innan de har etablerat sig i arbetslivet straffas med en så löjligt låg föräldrapenning att den inte räcker till mer än halva hyran i en liten hyreslägenhet... Aborterna är en viktig del av detta styrpaket.
     


    "I början på 1900-talet, då Sverige var mer auktoritärt styrt (kvinnorna fick rösträtt först i början på 1920-talet), så var preventivmedel helt förbjudna. Staten var rädd för en befolkningsminskning." 

    I början av 1900-talet byggde våra lagar fortfarande direkt på Mose lagar (t.ex. var det straffbart att ligga med sin svåger/svägerska), och anledningen att p-medel inte fick säljas var religiös. Katolikerna har än idag ett förbud mot p-medel, även om de katolska länderna inte längre styrs av kyrkan, vilket gör att människorna som bor där kan köpa p-medel ändå. Men KYRKAN fördömer det fortfarande.

    "Befolkningsfrågan" blev aktuell först på 1930-talet p.g.a. depressionen, som gjorde att folk inte vågade gifta sig och skaffa barn, då de var rädda att inte ha någon mat att ge till barnen. Detta försökte man då lösa genom ekonomiska reformer som barnbidrag, gratisutdelning av mjölk till gravida kvinnor och barn upp till en viss ålder, etc..

    "Kvinnor började informera andra kvinnor om preventivmedel och till slut, 1938, blev det lagligt att sälja och använda dem (främst kondomer o. dyl.)"

    Kvinnor har nog aldrig informerat andra kvinnor om kondomer i någon större utsträckning, och absolut inte före 1970-talet. Det preventivmedel som kvinnor kunde rekommendera andra kvinnor på 1930-talet var först och främst pessaret. Män informerade däremot andra män om var de kunde köpa "franska brev" (alltså kondomer). De såldes ofta under disken hos barberare... det vill säga i strikt manliga miljöer. När kondomerna hade blivit lagliga, satte restauranger och klubbar upp sådana automater på herrtoaletterna. 

    "Aborträtten växte fram från 1938, då det av vissa skäl blev tillåtet med abort (till exempel av medicinska skäl). Många olagliga aborter genomfördes (en del mycket farliga) och en del kvinnor åkte till Polen, där det var lättare att få abort."

    Aborträtten från 1930-talet och framåt växte fram p.g.a. att makarna Myrdal tog intryck av ett viss herre med mustasch som ledde ett visst växande parti i ett visst centraleuropeiskt land, och införde rashygien. Kvinnor och män med dåliga anlag tvångssteriliserades, och var kvinnan redan gravid så tvångsaborterades hon. Ville en sådan kvinna som ansågs dålig själv ha abort, så beviljades den naturligtvis med glädje. Friska kvinnor med tillhörande friska män beviljades inte abort, för de skulle föda fram friska ariska A-barn som stärkte den nordiska rasen.

    "Under 60-talet växte en praxis fram att om en gravid kvinna hade egna starka skäl att få abort så fick hon det. 1974 genomfördes rätten till fri abort i början av graviditeten."

    Fullt friska kvinnor utan dåliga anlag (ej heller hos barnafadern), kunde inte få abort före 1974, om de inte kände två läkare som kunde skriva ut falska läkarintyg. Detta var aldrig någon "praxis", utan de läkare som lät sig övertalas eller köpas (ja det förekom mutor också) riskerade sin legitimation om det kom fram. 

    "Jag tycker att det skulle vara konstigt om en läkare gratulerade en kvinna till en graviditet, om hon kände att det var helt fel och tog emot beskedet med sorg. Att upplysa om att det finns en aborträtt under början av graviditeten kan vara  bra, så att ingen går och funderar så länge att beslutet sedan visar sig vara för sent taget. Ingen kvinna som vill ha barn tar något intryck av en sådan upplysning. De som är tveksamma till graviditeten går hem och funderar på alternativen."

    Hur den förste som berättar nyheten för henne reagerar, kan mycket väl påverka hur hon känner. Om han signalerar att "det här är toppen!" eller "det här var verkligen tråkigt, men som tur är kan vi göra något åt det". (Ja jag fattar också att det inte hjälper med hurtiga utrop, om det är en 14-årig flicka som har blivit våldtagen av sin egen far, men det händer i ungefär 1 av en miljon graviditeter, så du behöver inte komma med det exemplet...)

    "Jag skulle inte vilja vara barn till en mamma som inte vill ha/orkar med mig."

    Nja. Jag tror att de flesta skulle välja livet ändå. Det är ju inte så, att man hamnar i en rondskål - och sedan återföds man något år senare i en toppenfamilj. Utan this was it, om det blev rondskålen. Det är dessutom så, att det inte är graden av planering inför att bli gravid som avgör vem som blir en bra mamma och inte. Det sitter djupare i personligheten, det beror först och främst på hur väl man själv har blivit mammad som liten. Kvinnor kan även skaffa barn av mycket speciella och egoistiska skäl.

    Vill man skydda barn från dåliga mammor, så måste man göra en omfattande hemutredning inklusive psykologutredning av alla kvinnor som önskar bli gravida, och det skulle vara för integritetskränkande. Men man skulle faktiskt kunna göra det med abortsökande kvinnor, för det är ingen självklarhet att de ska få ett skattefinansierat ingrepp, som tar resurser från sjukvården. Så där skulle man kunna lägga in ett villkor, och då skulle man även kunna rädda en del barn från att födas till olämpliga mammor, precis som du säger, samtidigt som man skulle kunna rädda andra så att de fick födas, när deras mammor egentligen är rätt vettiga och kommer att komma runt bara de har ungen i famnen.

    Det är inte så enkelt som att gruppen "abortsökande kvinnor" = "kvinnor som saknar föräldraförmåga" - det är en förenkling som har blivit alldeles för allmän i debatten. De verkligt utflippade kvinnorna vet inte själva om att de är utflippade, och de söker inte abort för att skydda sina barn från sig själva.  
  • Cathariiina
    dianis skrev 2024-08-05 08:08:23 följande:
    Vad bra att du bokade av! <3 Önskar jag hade haft samma sinnesnärvaro.

    Svar till er andra: Det är klart att man inte kan googla sig fram till allt här i världen, men man måste ju också tänka själv. Vården har otroligt ofta fel, inte bara om det här.
    Japp, vården har jätteofta fel. Och särskilt i sådana här politiserade frågor, där det finns en agenda. 

    Ett annat liknande exempel är transvården, där läkare, kuratorer och andra som arbetar med detta har haft order i sina riktlinjer att "bekräfta den unges könsidentitet", i stället för att ifrågasätta.

    Vilket har lett till att unga, förvirrade människor som egentligen haft annan psykisk problematik som borde ha behandlats först, har uppmuntrats och ibland rentav pressats av vårdpersonerna  - som den unge har litat på - att gå igenom irreversibla hormonbehandlingar och operationer. Sedan har de unga ångrat sig, men då är deras liv förstört. De får gå genom livet som freaks.

    Det finns ett bra talesätt: "be om råd men bestäm själv".
  • Cathariiina
    Anonym (Nös i integralhjälmen) skrev 2024-08-05 00:55:15 följande:
    Så du inte bara sätter din egen Google-utbildning över hela den inblandade vårdens, utan anser dessutom att dina beslut är deras fel?

    Varför springer de och utbildar sig om det bara är att dammsuga lite, tänker du? Varför drar du inte igång en klinik själv nu när du har investerat flera dygn i att införskaffa den nödvändiga kunskapen?
    Varför så otrevlig? Vårdpersonalen har jätteofta fel. Därför är det viktigt att skaffa sig kunskap själv - men självklart ska man kontrollera källorna. 

    För att ta ett eget exempel: första gången jag planerade att bli gravid hade jag precis flyttat hem ifrån Storbritannien, och jag mindes att jag sett annonser i damtidningarna där ifrån NHS (deras offentliga hälsovård) om hur viktigt det är att ta folsyra de första månaderna av graviditeten, och helst redan innan man blev gravid. Så jag gjorde det.

    När jag sedan gick på inskrivningssamtalet sa barnmorskan att det skulle jag sluta med, för det var inget som rekommenderades i Sverige, och då kunde det vara farligt. Jag ljög för henne att jag hade slutat för att slippa fler diskussioner om detta, men jag fortsatte äta det. 

    Vid min nästa graviditet hade Socialstyrelsen ändrat sina råd, och då var det plötsligt jätte-jätteviktigt att äta folsyra! Jag fick samma barnmorska igen, och då tog jag upp detta med henne, att hon hade sagt åt mig att sluta med folsyran förra gången. Då sa hon "jag kände egentligen till det redan då att det är viktigt att äta folsyra, men jag var ju tvungen att följa våra riktlinjer". *suckar*
  • Cathariiina
    Anonym (Fndnd) skrev 2024-08-05 09:04:46 följande:

    Vad menar du att de ofta har fel om? 


    Nu frågade du inte mig men jag svarar ändå. När det gäller de delar av vården som är starkt politiserade - som just abortvård och transvård - så är det så att vårdpersonalen har i sina riktlinjer, att det är viktigt att de stödjer den som söker abort eller könsbyte. Personen ska "bekräftas" i sin egen vilja och önskan, hon/han/hen får absolut inte känna sig ifrågasatt. 

    Men ibland är det just någon att bolla med som personen skulle behöva, någon som ifrågasätter i alla fall lite, tar upp aspekter som patienten kanske inte har tänkt på själv, ger patienten en ny tid och ber henne att tänka efter ordentligt en gång till innan dess.

    Jag tänker även, att en patient i det läget borde få med sig broschyrer hem ifrån båda sidorna s.a.s.. Alltså både från Pro Life och Pro Choice när det gäller abort, och både från RFSL och liknande organisationer som är för könsbyte, och t.ex. kristna organisationer som är emot det, när det gäller könsbyte. Så att hon/han/hen kan göra ett INFORMERAT val. Det VÄRSTA som kan hända är ju att patienten gör något oåterkalleligt - och sedan ångrar sig. 

    Men detta är den offentliga vården i Sverige oerhört rädda för. Alla ska följa Socialstyrelsens riktlinjer, och där finns det bara en åsikt som är rätt åt gången. 
Svar på tråden Ångrar mig efter första aborttabletten, ngn med erfarenhet?