När min pappa var sjuk och inlagd var jag med på sjukhuset, jag var där flera timmar varje dag, på avdelningen, i över en vecka. Jag pratade mycket med hans sjuksköterska, och frågade bla om hur många patienter han hade hand om. Fyra stycken patienter hade han. Och dessa fyra patienter var inte jättesjuka eller väldigt vårdkrävande. Men han hade väldigt svårt för att organisera sitt arbete.
Det jobbigaste för honom var när han skulle beställa olika prover och tester från andra avdelningar på sjukhuset. För de svarade aldrig på telefon. Han ringde och ringde och ringde. Jag frågade om det var långt bort? Nej, en våning ner. Men gå ner sa jag. Gå ner och prata med dem! Det gjorde han till slut, med bra resultat.
Jag har varit med på många avdelningar på sjukhuset med min pappa och jag har aldrig sett att sjuksköterskorna skulle ha det så stressigt som man läser i media. Det finns ju mycket annan personal som hjälper till. Framför allt undersköterskor.
De som stressar mest tycker jag verkar vara läkarna, de har den stressigaste arbetssituationen och det tyngsta ansvaret. Konstigt att inte läkarna hörs mer i debatten.