Pappa vill bestämma

Jag har krympt för viss irritation i mina dagar, såväl som dotter som maka och även i arbetslivet.... Och det finns definitivt tillfällen då detta är rimligt.

Det jag reagerade på i din text är att du vill leverera budskap till en krutdunk och styra beteendet vid explosionen. Och det är inte rimligt.

Din man kan tycka vad han vill, resonera och tro att han bestämmer, men jag förutsätter att ni inte bor ihop av en anledning. Och det är ju så att såväl du som barnen faktiskt behöver leva ett rimligt liv och då ingår att "åka hem", när ni planerat och vill.

Jag tror detta bottnar i att din man helt enkelt starkt vill saker som inte just igår var rimliga. Och där är det väl fortsatt så att du och barnen väljer era strider, men också står upp för de val ni gjort.

Naturligtvis är det tråkigt för din man att inte få bestämma, men lösningen är ju inte att plötsligt igen flytta ihop lite diskret, när ni andra faktiskt behövt flytta. Lösningen är ju snarare att nu föräldrar hittar rimliga sätt att vara föräldrar, såväl tillsammans som var och en.

Jag tycker inte ni ska satsa på parterapi, utan på att du ska fundera på varför det är så att du fortfarande vill med en människa som faktiskt inte respekterar den lösning du försöker med.

Det finns risker med att tappa humöret och "gapa efter mycket" i en relation och det kan ju vara att relationen går i kras.

Håller helt med New York gällande att det får stora konsekvenser att ha en förälder som man behöver anpassa sig till.... Och där andra vuxna faktiskt inte tydligt visar att att man faktiskt behöver få lov att ha annat än det som en förälder VILL.

I att bli vuxen ingår ju fasen att faktiskt ha mer frihet, eller oftast att ta mer frihet, och vill inte pappa åka, så är det inte säkert att andra åker.

Det kanske är så att det finns gränser för hur man som förälder kan bete sig, utan att det blir dåligt för barn.