Anonym (Kär och orolig)

Thu 25 Jul 10:37

60 svar

Hans barn..

Har ganska nyss äntligen träffat kärleken igen, sen en månad tillbaka ungefär. Vi är båda galet kära.
Han och hans ex har sedan i höstas bestämt att dom ska gå isär som vänner men det tog tid innan hon fick ny lägenheten och så... Så hon flyttade för 2 månader sen. Dom har två barn ihop som är 18 och 21. Alltså vuxna. 18 åringen bor hos mamma och han, 21 åringen hos sin pappa då. Dessa båda två tycker att det går för fort att deras pappa träffar ny och är inte alls glada i att vi träffats. Jag har träffat sonen två gånger. Men dottern har jag inte fått träffa än. Hon är nog mest sur. Och min kille nu då tycker att om hon är hos honom nån helg så ska vi inte träffas. Och jag märker på honom att han är orolig av detta. Och det är jag med. Hur sjutton får man detta att gå ihop. Självklart är barnen jätteviktiga och jag villl inte på nåt sätt komma emellan han och barnen. Samtidigt känner jag att dom är stora, inte hemma på helgerna direkt. Ska din få styra så att vi inte kan träffas och i värsta yta fall behöva göra slut? Nån som varit med om liknande?

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 10:56

#4

Anonym (Jane) skrev 2024-07-25 10:46:34 följande:

Men herregud, låt barnen vänja sig. Visst, de är inte små, men de bor ju fortfarande hemma, så det är en omställning för dom.

Det är väl ok att pappan dejtar, men han får sköta det utanför hemmet nu i början.

Tänker att dom har velat om i över ett halvår att dom ska gå isär och sen efter nyår så har mamman då varit borta mycket, hos släkt och vänner och så för dom tyckt det varit jobbigt att vara tillsammans. Så barnen har ju vetat om det. Men visst, det är en omställning för dom. Det förstår jag med. Jag har ju själv barn som gått igenom en skilsmässa.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 10:59

#6

Anonym (H) skrev 2024-07-25 10:48:09 följande:

Om ni varit tillsammans i en månad, känns det helt normalt för mig att inte redan blanda in barnen. Är nog bra om barnen får bearbeta skilsmässan först. Och efter endast en månad, tycker inte jag att man kan avgöra om förhållandet är hållbart.

Dom har ju vetat om skilsmässan i över ett halv år. Det är ju det att dom inte löst boendet.
Ibland känner man att det är rätt, detta känns mer än rätt. Men vill ju såklart att barnen ska acceptera det. Svårt att inte blanda in barnen när dom bor hemma.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 11:02

#7

Anonym (G) skrev 2024-07-25 10:54:41 följande:

Varför ens träffa hans barn om ni bara setts en månad? Fokusera på att lära känna varandra istället, för det gör ni inte efter en månad så er relation kan knappast kallas seriös än.

Jag har också tackat nej och sagt ifrån till att träffa min pappas nya kvinnor innan de varit tillsammans minst ett år. Han har haft säkert 7-8 olika de senaste åren.

Men svårt att kära känna varandra när vi båda har barn hemma. Jag har det med. Och vi är hemma hos mig mycket men svårt att få till nåt bra när man bor i liten lägenhet.
Ska man inte få presenteras för varandra på ett år. Oj! Du hur ska vi kunna träffas om inte barnen får vara med på ett helt år? Vi kan ju inte alltid hänga ute. Då lär vi aldrig känna varandra och det lär ta slut.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 11:03

#8

Anonym (HM) skrev 2024-07-25 10:57:05 följande:

Ta det lugnt, det har bara gått en månad och det var inte så länge sedan mamman flyttade. Träffas utanför hemmet så länge. Barnen vänjer sig, ge det tid bara.

Tack. Svårt att hänga ute jämnt bara. Även nu när det är sommar.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 12:18

#13

Anonym (Jane) skrev 2024-07-25 11:25:17 följande:

Har du inget hem?

Jo vi har varit hos mig mycket. Men bor i liten lägenhet med två tonårstjejer med som i stort sett bara bor hos mig. Vi kan sällan vara själva här. Lättare hos honom som bor i stort hus och hans barn är inte hemma ofta. Så lättare att vara där. Men vi får tänka om.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 12:20

#14

Anonym (G) skrev 2024-07-25 11:18:48 följande:

En 18-åring och en 21-åring som är hemma hela tiden? De är väl hos sin mamma ibland åtminstone och ni kan väl ses ute hur mycket som helst eftersom de klarar sig hemma själva.

Ja, ett år MINST. Bara för att ni känner er nykära kan ni inte förvänta er att hans barn vill lägga ner tid och energi på att lära känna en ny människa som det inte är så troligt att det kommer hålla med ändå.

Sonen bor hos pappan och dottern hos mamma och dottern är hos sin pappa ibland. Men sällan hemma mer än dom kommer hem sent på natten. Men då är dom ju där på lunch dagen efter typ.
Man är lite olika. Mina barn vill gärna träffa och ser vem han är. Dom ville inte vänta ett år. Aldrig!

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 12:28

#15

Anonym skrev 2024-07-25 11:58:24 följande:

Låt de vara ifred när de är hos pappan.
Var särbo till barnen har egna boenden.

Ja särbo ska vi ju vara. Men dom vill inte att vi ses ens alls

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 13:09

#18

Anonym (Jane) skrev 2024-07-25 12:58:31 följande:

Hur gamla är dina barn?

Dom är 18 och 20. Tycker detta bara är kul och har varit intresserade. Min yngsta har träffat honom och funkar hur bra som helst. Men som sagt, svårt att få lite privatliv hemma. Yngsta jobbar så hon är hemma på kvällarna. På helgerna har nån av dom åxå varit hemma lite. Men vi är hos mig absolut.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 13:13

#19

Anonym (Mimmi) skrev 2024-07-25 13:02:11 följande:

Man blir bra häpen alltså. Hur länge ska man behöva jamsa med vuxna barn egentligen?
Fast här på familjeliv måste nog det på livstid.

Antar att jag får vara extra glad för mina vuxna barn som inte försöker styraoch ställa angående mitt privatliv.
Det hade jag iofs aldrig godtagit oavsett.

Tack!! Det är så jag känner med lite. Hade haft full förståelse om dom var små. Men här snackar vi i stort sett vuxna människor. Eller som du skriver, vuxna barn. Ska dom inte vara glada att pappa blir lycklig igen. Ska han sitta hemma och dega själv, eller vad tänker dom tro. Och dottern har ju inte ens träffat mig. En sak om man inte kommer överens. Men att bli sur över att pappa blir kär och lycklig...det är sjukt tycker jag!

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 13:27

#22

Anonym (Jane) skrev 2024-07-25 13:14:04 följande:

Och du är också nyseparerad?

Och om dina barn inte gillat eller velat träffa din nya dejt, då hade du inte brytt dig?

Ett år sen ungefär som vi separerade och det är ungefär lika länge sen som som beslutade att gå isär vilket som berättade för barnen. Sen fick hon inget bra boende so bodde kvar. Men sen i vintras bodde hon hos föräldrarna mycket. Och då tycker jag att är man 18 pick 21 år, då borde man fatta och ta in att det är slut mellan mamma och pappa. Och vill inte barnen att föräldrarna ska vara lyckliga? Vill man att ens förälder ska sitta hemma och tycka synd om sig? Istället för att ge sig ut och bli lycklig igen? Eller vad tycker du om det?

Hade barnen varit 5 år, 8 år, 12 år eller liknande. Japp, då hade jag fattat. Men inte när man är i stort sett vuxen.

Jag hade brytt mig om mina barn såklart men ifrågasatt varför dom inte vin se mig lycklig och kär.

Vin du se dina föräldrar deppiga och sitta hemma och dega eller vara ute och träffa nån och bara lycklig?

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 13:37

#23

Anonym (Liknande sits) skrev 2024-07-25 13:21:34 följande:

Jag är i liknande sist, eller var! Jag och min partner blev tillsammans I december 2022, hans ex hade flyttat rill eget några månader innan men förhållandet hade varit slut betydligt längre än så. Då hade han sina barn i stort sett på heltid, förutom varannan helg då de var hos mamman. Vi föll pladask för varandra men träffades inte så ofta i början pga barnen. Efter ett tag bjöd han hem mig hos dem, han sa till barnen att han hade en tjejkompis som skulle komma på besök. Barnen genomskådade det direkt då vi höll hand under ett tillfälle. Det tisslades och tasslades och tillslut kom frågan om vi var ihop. Då fick han erkänna för dem men de tog det bra. De är betydligt yngre än din killes barn men barnen kommer alltid i första hand. Jag har en dotter som är 18 och hennes önskan är att aldrig behöva tvingas flytta ihop med någon ny familj och självklart ska hon slippa det.

Ja hade dom varit yngre hade jag förstått mer. Och självklart kommer barnen i första hand. Men svårt att se hur två vuxna barn kan bestämma om ens pappa ska få bli kär eller inte.

Och vi kommer inte att flytta ihop på läääänge om det ens blir. Jag vill ha ett särboförhållande ett bra tag och absolut medans alla barn fortfarande bor hemma. Men ska vi föräldrar sitta hemma och dega framför soffan själva varje helg?

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 14:06

#25

Anonym (Jane) skrev 2024-07-25 13:45:23 följande:

Fast har hans barn hindrat honom från att träffa dig? Eller är det han som vill ta det lugnt och låta barnen landa i att ha skilda föräldrar?

Jag förstår inte heller varför ni inte kan vara hemma hos er, dina barn gillar ju honom. Det jag tycker är konstigt är din brådska med att vara del av hans liv, ni känner ju knappt varandra. Sedan att du inte har kapaciteten att förstå att du och dina barn inte är facit på hur man reagerar och påverkas av en skilsmässa känns också märkligt.

Frågan är om ni är så kompatibla, om det kommer att hålla i längden med så olika syn samt din oförmåga att förstå andras perspektiv.

Du svarar inte på frågan om inte du vill att ens förälder ska få vara lycklig och kär igen?

Dom har inte förbjudit men tycker inte om det.

Och vi vill båda träffas ofta. Det är ju så man kör känna varandra med.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 15:23

#31

En glad tjej skrev 2024-07-25 14:07:17 följande:

Han får prata med sin dotter. Hon är ju vuxen och borde förstå. Vad säger han själv?
Nej, ni ska naturligtvis inte avstå från att ses men om han nån helg vill va med sin dotter är det väl ok förutsatt att ni ses under andra tillfällen?

Ja han ska prata med henne säger han. Han tycker det är riktigt tråkigt och ledsamt. Han vill vara med mig lika mycket som jag vill bara med honom. Men samtidigt inte göra som dotter ledsen. Jag vill inte heller det såklart. Tycker bara det är konstigt. Och det är inte talan om att han inte ska få träffa som dotter nån helg i stället för mig. Det är självklart. Men hon vill inte att han träffar nån ny. Det är så det är.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 15:29

#32

Xenia skrev 2024-07-25 14:13:09 följande:

Amenherregud, vilka curlarföräldrar de flesta av er verkar vara! "Barnen" är 18 och 21 år, inte 8 och 11 år. Ska myndiga barn få bestämma om pappan ska få besök av sin särbo? Det är ju inte ens tal om att flytta ihop.

TS särbo får berätta för sina barn dels att skilsmässan varit på gång länge, dels att han vill att hans särbo ska tillbringa tid hemma hos honom ibland. Skulle dessa barn funnit sig i att pappan förbjudet dem att umgås med sin flickvän/pojkvän i hemmet? En jäkla dubbelmoral är vad det är! Föräldrar ska inte få bestämma över sina barns kärleksliv, men vuxna barn ska få bestämma över sina föräldrars kärleksliv.

21-åringen borde ha flyttat hemifrån. Kan han inte det, så har han för den skull ingen rätt att bestämma vilka pappan tar emot hemma.

18-åringen ska väl också sluta gymnasiet kanske nästa år och förhoppningsvis flytta hemifrån. Men är det något som hindrar dig från att bo ihop med din särbo de veckor hon bor hos sin mamma? Hälsar hon på sin pappa under "mammaveckan" och då råkar på dig, ja då får hon skylla sig själv.

Jag misstänker att problemet egentligen är särbon/pappan som är konflikträdd.

Tack för att det finns fler som verkar tänka som jag!

Vi har absolut inte tänkt flytta ihop.. Så länge barnen bor hemma ska jag ha en särboförhållande. Så detta handlarom att vi träffas på helger. Och hon (för du är mest dottern som är emot detta?) är nästan aldrig hos sin pappa. Var hon inte ens innan vi träffades. Nu ska hon egentligen vara där denna helg som kommer nu. Och då ska jag inte vara där. Men hon bor bara ca en mil bort och kan ju dyka upp hos sin pappa även om planen är att hon ska vara hos mamman. Sen har dom som vi här har. Barnen är så stora så dom får åka hur dom vill.

Men att vuxna barn ska bestämma om deras föräldrar ska få bli kära igen är galet. Som du skriver,.tänk vilket liv det skulle bli om vi la oss i vem som kommer hem med. Då är det annat!

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 15:32

#33

Anonym (Jane) skrev 2024-07-25 14:26:10 följande:

Det tror jag de flesta barn vill.

Vad säger han då?

Han är riktigt ledsen över detta. Så hon gör ju honom bara ledsen. Sen är hon säkert ledsen över att föräldrarna gått isär. Men så är det, inget konstigt med det.
Han vill träffa mig lika mycket som jag vill träffa honom. Samtidigt vill han självklart inte såra som dotter.
Och det vill inte jag heller. Vill bara att hon ska bete sig som en 18 åring och förstå att livet inte alltid blir som man tänkt sig och det måste man acceptera.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 15:36

#34

Jemp skrev 2024-07-25 15:07:48 följande:

Även om vuxna barn inte kan/ska hindra sina föräldrar från nya förhållanden kan de givetvis ha känslor kring föräldrarnas separation och att så snabbt gå vidare. Att han inte vill tvinga 18 åringen att träffa den väldigt nya relationen de få gånger hon är hos honom är inte konstigt.

Självklart får hon/ bör hon ha känslor över att hennes föräldrar skiljer sig. Men också förstå att livet inte blir som man tänkt sig alltid.

Jag har inte sagt att vi ska träffas hon och jag än förrän hon känner sig redo. När hon är hos honom (vilket nästan aldrig händer inte ens innan vi träffades) då håller jag mig därifrån.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 16:06

#38

Jemp skrev 2024-07-25 15:47:12 följande:

Okej, det var ju det din ts handlar om. Vad är då problemet?

Det handlar om att hon inte vill att vi ses överhuvudtaget. Hon vill inte att hennes pappa ska träffa nån. Och vid tvi tillfällen nu har hon sagt att hon ska komma till honom så jag åker inte dit såklart. Han blir ju glad att hon ska komma och hälsa på. Tror ni hon kommer? Nä! Tror hon gör det för att jävlas så jag inte åker dit.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 16:11

#39

Anonym (Omg) skrev 2024-07-25 16:01:05 följande:

oavsett hur gamla barnen är så går detta jättesnabbt fram. Min 20åring hade inte velat att jag skulle ta hem någon så snabbt och dessutom spendera en massa tid ihop. Varför kan ni inte bara dejta de barnfria stunderna och att han kan sticka iväg några timmar på dagen eller kvällen om hon har något annat planerat?

oavsett ålder så behöver dessa barn också vänja sig vid att deras mamma och pappa inte är tillsammans längre och finna en ny dynamik i boende och umgänge, att blanda in en ny flickvän i detta är bara korkat om man vill att de ska kunna få en bra relation i framtiden.

klart ni får vara lyckliga, men det behöver inte gå så snabbt och man kan vara ifrån varandra varannan helg och enskilda dagar av respekt för barnen utan att må dåligt. Det är ju just det barnen känner av, att de inte är prioriterade att spendera tid med längre nu när du kommit in i bilden.

Det gör snabbt ja. Men att dom skulle gå isär var ju redan bestämt tidigt i höstas. Och strax efter nyår så sov hon väldigt ofta hos hennes föräldrar, så du är ju inte så nytt egentligen. Barnen har ju vetat om det 9 - 10 månader.
Och det tog ca 1 månad innan jag kom in i bilden. Hans dotter var inte hos honom då heller så mycket. Nu jävlas hon nog lite tror jag genom att säga att hon ska hälsa på honom på kvällen. Jag åker inte dit, men hon dyker inte upp. Så ett sätt för henne att hålla mig därifrån.

Anonym (Kär och orolig) Trådstartaren

Thu 25 Jul 16:34

#41

Jemp skrev 2024-07-25 16:22:39 följande:

De har ju öht inte hunnit hitta några rutiner för sitt umgänge innan du kom in i bilden.

Jag tror du gör dig själv en tjänst genom att inte göra henne till en fiende innan ni ens träffas och du bara känt din partner i några veckor.

Ja jag har inte tänkt träffa henne på länge om hon nu inte bara dyker upp nångång. Men som sagt, hon vill inte att vi ses alls. Hon vill att hennes pappa ska sitta själv hemma och tycka synd om sig själv. Han ska inte få ha nåt kul I livet längre. Och detta då trots att hon själv nästan aldrig träffar sin pappa.

Hans barn..

INNEHÅLL