Gravid. Hur förändrades era liv?
Det går inte att svara på hur livet med barn är, för det är olika för alla - beroende på barnet (vissa är givetvis betydligt mer krävande än andra - även neurotypiska barn - men lägg på eventuell npf-problematik, downs eller annat syndrom, CP-skada och allt som det kan bli) samt på föräldrarna och förutsättningarna.
Hos er låter det illa redan nu att lägga till ett barn. Även om ni råkar få ett barn av modell Enkel och Nöjd, så är det ändå en enorm omställning. Vår förstfödda skulle nog kunna vinna tävlingar i Enkelt och Nöjt Barn, MEN det var ändå riktigt tungt i början! Man inser plötsligt att man är väldigt låst jämfört med innan. Även om man själv är helt slut en eftermiddag eller morgon, så måste man orka med allt som hör barnlivet till: middag (utan barn hade man kanske käkat mackor till middag en eftermiddag när man är slut!), barnets kompisar som är på besök, barnets aktiviteter, hjälpa till med läxläsningen, rodda med tandläkarbesöken, utvecklingssamtalen, hemmet som ska hållas på en sanitär nivå, handla till barnets utflykt och allt vad det blir.
Och bebistiden är tuff även om man får en enkel bebis, och EXREMT tuff om man får en krävande bebis. Småbarnsåren med trots, nedkissade kläder, alla sjukdomarna, alla utbrotten, allt... Det är mycket!
Ärligt talat; en person med hjärntrötthet och andra problem bör nog tänka över detta betydligt fler gånger än friska individer. Ett barn är inte en fritidssysselsättning som du ska ha för att du tycker att dina eftermiddagar känns småsega. Barn är ett dygnet runt-ansvar de närmaste 18 åren, och en stor del av denna tid är väldigt tung, även för friska föräldrar.
Även om ni kommer överens om att din sambo ska ta ett utökat ansvar för barnet jämfört med dig, så vem vet? Han kanske dör imorgon? Utgå ifrån värsta tänkbara scenario och räkna på om du ändå klarar av det:
Du får ett sjukt barn som är oerhört krävande och du ska göra det hela själv. Känns det görbart? Känns det rätt?
Nu blir det sällan så illa som ens värsta fantasi, men man bör ändå ha värsta tänkbara utgång i åtanke just när det gäller barnalstrande. Det värsta tänkbara inträffar trots allt ibland...