Inlägg från: Anonym (Förundrad) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Förundrad)

    Hur pallar hans psyke?

    Kort info.


    Vi har 4 barn, gift och 17 år tillsammans.


    Vid jul 23 berättade han helt apropå att känslorna för mig var borta och separation stod på önskelistan.


    (En total chock för mig och mycket ledsamt).


    Jag undrade om det fanns någon annan men svaret var nej. Bra. Eftersom jag alltid upplevt honom som hundra procent ärlig så trodde jag honom.


    Olyckligt nog några veckor senare fick hans mamma, hans absoluta trygghet i livet en allvarlig diagnos med osäker prognos.


    Uppmärksammade att han knappt reagerade på mammans besked. Mycket märkligt tyckte jag.


     


    Började lägga ihop avvikande beteenden såsom ovan nämnd reaktion, förändrad klädstil, tränade som aldrig förr, extra glad och energifull efter jobbet, frånvarande/grumliga ögon, mobilen i fickan och på tyst läge osv.


    Magkänslan sa att något definitivt inte stämde så jag drog i alla trådar jag kunde och fick till sist reda på att han ljugit. Det fanns en förälskelse. En kollega. Konfronterade och han erkände. Jag blev skitförbannad för att han ljugit, för barnens mamma.


    Men han knappt reagerade på min ilska.
    Han fortsatte träffa henne men samtidigt bodde hemma då och då. Mycket obehaglig känsla.


    Jag undanbad mig all kommunikation såvida det inte gällde våra barn eller gemensamma ägodelar.
    Ville helst slippa se honom.


     


    Hur pallar hans psyke ?


    För någon månad sedan blev han dumpad av förälskelsen, en gift kvinna som fick kalla fötter. Det berättade han dock inte själv.


    Stöttepelaren mamma är allvarligt sjuk.


    Vi är mitt i vår skilsmässa och fastighetsförsäljning.



    Själv går han runt och ser helt oberörd ut.

  • Svar på tråden Hur pallar hans psyke?
  • Anonym (Förundrad)
    Fjäril kär skrev 2024-07-22 20:49:18 följande:

    Hur har han tidigare reagerat på större händelser i eran relation? Är han generellt en mer strategisk människa som lägger upp planer eller styrs han av känslor? 

    Själv är jag en sån människa att i akuta kriser och lägen kopplar jag på autopilot och köttar in i kaklet och roddar och fixar helt utan känslor för att ca 6 månader senare när allt är klart och andra tar över rasa ihop fullständigt och gå bokstavligen i kras ... 

    Sen är det ju rätt vanligt att folk som tar initiativ till skilsmässa redan sedan länge bearbetat den sorgen och därmed kan ses rätt okänsliga när det väl genomförs. Då vill man liksom bara få det klart. 


    Tystnadskultur mestadels, ibland en ytlig reaktion. Men just att hans mammas besked skulle passera obemärkt var en stor förvåning.
    Skulle nog säga att han normalt lagrar på sig istället för att kommunicera ut sådant som är jobbigt. 


    Vad gäller vår relation så är jag fullt införstådd med att han är färdig och vill bli fri från mig. Det har han klart och tydligt framfört. Och jag accepterar beslutet fullt ut.

  • Anonym (Förundrad)
    Anonym (Eh) skrev 2024-07-22 20:54:19 följande:

    Vadå pallar...? Vad är det han inte skulle orka menar du? Inte alla tar sina föräldrars diagnoser som någon dödsdom. Förälskelsen var väl bara en sexfling och att ni ska gå isär och sälja huset är ju bara positivt i hans ögon eftersom relationen har varit över i ca 9 månader. Även om han kanske sörjer den där gifta kvinnan lite grann så var det väl inte så att världen går under, och inte sjutton skulle han säga nåt om det till dig ändå.


    Du har nog helt rätt.
    Jag som är mamma och känslomänniska tänker på barnen varannan vecka och mammas diagnos. Men det är ju såklart min syn på saken. 
  • Anonym (Förundrad)
    Anonym (Lättnad) skrev 2024-07-22 20:55:59 följande:

    Skulle gissa att han har någon ny som boostar honom med sex. Och skilsmässan har han nog redan bearbetat och kanske t o m upplever som en lättnad.


    Ja han är ju en fri man nu som gör som han behagar.
    Instämmer, skilsmässan är historia och var som sagt en befrielse.
  • Anonym (Förundrad)
    Tow2Mater skrev 2024-07-22 21:41:29 följande:
    Du undanbad dig ju all kommunikation så det är väl inte konstigt han inte berättar saker for dig.
    Att han inte berättar är inte konstigt.
    Men jag är förvånad att han håller sig över ytan eftersom jag känner honom som svag i det inre.

    Men som andra påpekar såg kan friheten ge honom styrkan.
  • Anonym (Förundrad)
    Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-07-22 22:39:04 följande:

    Det är inte ovanligt att män mår ganska dåligt, ibland t om mycket dåligt, men utåt verkar de må finfint, eller i alla fall helt ok.

    Kvinnor kan också uppträda så, men i mindre utsträckning.

    Av det du berättar, tror jag INTE att ditt ex mår prima inombords. Därmed inte sagt att han mår jättedåligt.


    Intressant och klokt inslag, såklart kan det vara mer lr mindre av ovanstående varianter.

    Med andra ord så kommer facit i framtiden.

    Tack för svar!

  • Anonym (Förundrad)
    Anonym (Volvo) skrev 2024-07-22 21:36:18 följande:

    Alla river inte upp himmel och jord över en diagnos med osäkra prognoser. Många bearbetar såna besked först efter ett eventuellt dödsfall. Sen är det inte alla som orkar ta det till sig just där och då för att man ändå har egna mer brådskande saker att ta itu med först. Ni har en skilsmässa att ta er igenom med allt vad det innebär rent praktiskt.  

    Kanske är det just tankarna på en ny framtid som håller honom uppe ?  

    Att älskarinnan fått kalla fötter är en bagatell i sammanhanget.  Hon kanske kommer tillbaka.  Annars finns det nya..

    Det verkar som att du vill se honom olycklig och miserabel , men han verkar inte agera som du tänkte dig. Det får du bara tugga i dig. 


    Vi är alla olika, så sant! Vi gör våra omedvetna val och prioriteringar.
    Du har rätt i att en framtid utan min närhet ger honom styrka.

    Så sant, det minsta jag vill se honom vara är lycklig. I sinom kan jag förlåta honom som person men inte gärningen. Lögnen har jag inte förmåga att förlåta.
Svar på tråden Hur pallar hans psyke?