Jag hade en släng av cancer och valde peruk. Visst finns det "fördelar" att vara utan, men man väljer själv vad man visar för omvärlden och vad som är mer privat.
Jag tycker faktiskt inte ens det är att luras, för att ha hår är tämligen "normalt" och ett rimligt sätt att smälta in.
Ja, jag har frisknat till. Och jag lärde mig märkligt nog att yta också har en poäng. Det är inte bara något negativt med smink och peruk. Det må vara att "luras", men är ju också att skapa en yta som ger en möjlighet att visa "vem man är".
Sak samma att man inte har hår, fransar och fantastisk hud. Det finns ju lite produkter och prylar som ger en möjlighet att visa vem man är. Precis som att man faktiskt inte promenerar omkring naken.
Självklart ser du som nyligen hårlös på situationen ur andra perspektiv än jag som bearbetat detta en gång och då bestämt mig för hur jag ville leva.
Nu dejtade jag inte som hårlös, men jag är fullständigt övertygad om att du på grund av din upplevelse nu faktiskt inte är intresserad av en relation med någon som tycker att äkta hår är så viktigt. Det är ju liksom inte så att hår växer ut för att en pojke vill att en kvinna ska ha sånt. Kroppen är som den är och går är snyggt, men faktiskt inte ett måste.
Har problem med att citera, men vill verkligen fortsatt påpeka att det naturligtvis tar lite tid att landa i ett nytt utseende, men att det naturligtvis är något man kan förhålla sig till olika.
Jag tycker du ska unna dig de vinster som finns med peruk och inte vara så strikt i "det naturliga". Särskilt män brukar ju lyfta fram just "naturliga kvinnor" och som kvinna tycker jag det är vanligt att män helt enkelt faktiskt inte SER peruker, smink och annat.
Det finns ingen anledning att helt redogöra för vad som är skapat av kroppen och vad som fått lite hjälp. Naturligtvis kan det vara rimligt att inte överraska folk... Men folk som har peruk har inte lovat vissa sin skalle, utan man gör som man vill.