Plötslig förlossningsrädsla inför igångsättning

Jag tyckte att boken: att föda av Gudrun abascal, var väldigt bra. och podden vattnet går. Nu kan du ju dessutom läsa på lite extra om igångsättning om du vill.
Det viktigaste är väl att komma ihåg att alla förlossningar är olika, finns inga rätt eller fel, man få vara beredd på lite allt möjligt och lyssna på kroppens impulser.

Jag förstår din känsla. Mitt andra barn låg i säte i v37 och om han inte hade vänt sig hade jag blivit tvungen att göra kejsarsnitt, då insåg jag att jag verkligen inte ville göra kejsarsnitt, hade inte tänkt på det så innan men där och då blev det så tydligt. Hade det blivit kejsarsnitt hade det säkert också blivit bra, nu blev det istället igångsättning eftersom han hade vänt sig rätt men valde att ligga kvar några veckor till..

Det kan vara rätt bra med igångsättning, du vet vilken dag barnet kommer, du hinner packa iordning dagen innan och fixa det sista. Jag fick testa både ballongkateter, men var knappt öppen så det gjorde ont och funkade inte på mig, och sen tabletter, angusta. Tabletterna öppnar upp, och första barnet så drog värkarna igång av sig självt sen och med tvåan tog vi hinnorna och sen var han ute 3-4 timmar senare, det var kraftigare och mer intensivt än med ettan men var ju över snabbare. 
Jag har med andra ord goda erfarenheter av igångsättning.

Men det bästa med förlossningen, utöver gurkan på ostmackan efteråt, är ju att du får träffa dit barn, och känslan efter en förlossning är så mäktig, tänk vad kvinnokroppen klarar av!