Sambo eller gift spelar ju ingen roll, men om man pratar om förhållanden (oavsett det juridiska) så tycker jag att 24 år är ganska långt men inte exceptionellt på något sätt. Jag har levt med samma man i över 20 år (snart halva livet) och det känns inte som någon stor bedrift på något sätt. Mina grannar hann fira 70 år som gifta (sen dog frun). Där snackar vi länge.
Som info lovar man inget om att älsla den andra tills döden skiljer oss åt i varken Svenska kyrkans gudstjänstordning eller i de standardformuleringar som används vid borgerlig vigsel. Löftet om att älska i nöd och lust gäller bara till dess äktenskapet upplöses.
Tilläggas bör: jag ifrågasätter inte äktenskapet. Jag ifrågasätter bara att en relation är mer värd bara för att man har ett juridiskt kontrakt i form av giftermål. En lång relation är en lång relation oavsett om man är gift, sambo eller särbo.
Jag håller med. Jag har aldrig fattat varför folk lägger sån vikt vid hur länge de varit gifta. Det är ju hur länge man har varit i relationen som spelar roll. Jag har som sagt levt med samma man i över 20 år. Om vi skulle gifta oss idag skulle det förändra vår relation noll och nada. Det påverkar arvsrätten och bodelning, men relationen oss emellan är ju precis densamma.
Och om att gifta sig som juridisk trygghet: det är ju egentligen så att det är om man är osäker på relationen som det är viktigt att gifta sig (om man vill ha en sån bodelning som äktenskap innebär alltså). Jag vet en som sa att de gifte sig för att enkelt kunna skilja sig. Jäkligt oromantiskt, men sant. De gifte sig för att att ha tydliga regler för bodelning. Nu har de levt ihop i 50 år, så mest troligt är väl att giftermålet kommer att ha betydelse först vid arvsskifte.
Se'n kom en tid av industrialisering och därefter förmådde det statsbärande partiet kvinnorna att överge hemmet och ge sig ut i arbetslivet. Ganska annorlunda förutsättningar än tidigare. Så kanske är det äktenskapet som institution som numera bara är en kul grej, en gimmick, en photo-op. Ungefär som att man klär ut sig på Haloween eller dansar kring stången på midsommar. Något man gör utan att egentligen veta varför man gör det.
Hur skulle ett av de mest omfattande juridiska och ekonomiska besluten man kan ta bli en gimmick?
Sen verkar du ha missat en grej: i jordbrukssamhället jobbade kvinnorna generellt mer än männen. Antingen i det egna jordbruket eller hos någon annan. Men jobbade gjorde de, så att händer blödde och ryggar värkte. Och med sämre villkor och lägre lön än deras manliga kolkegor.
Har varit gift i 20 år, vilket jag är glad och tacksam över - då jag verkligen älskar min man. Även om jag idag är säker på vår kärlek, finns ju inga garantier. Men ja, jag tycker vi har kämpat på bra med 4 barn, dödsfall, sjukdomar och allt som krävs för att få vardagen att gå ihop. Och enligt mig har vi ett långt äktenskap