Inlägg från: Anonym (Reality check) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Reality check)

    Så besviken på sonen

    Ja du ts... Jag tror du har fostrat honom så gott du kan men snälla sluta curla en vuxen man! Och om du har "brustit" i din uppfostran är det just där. Ja han kanske tappar jobbet men då får han väl lära sig den hårda vägen. Sluta hänga upp efter honom, säg till istället. Låt honom känna på hur det är att vara vuxen en stund. Och sluta tjata!!

    Och självklart ska han flytta hemifrån. Det är hans bästa chans att bli vuxen.

    Du kan också passa på att säga ifrån att det inte är ok att skrika även om man har tappat bort något viktigt. Om den där saken verkligen hade försvunnit när du hängde upp kläderna så hade den varit på golvet i just det rummet, eller längs vägen till annat rum om du flyttade dem eller då isf i det andra rummet. Han har så klart slarvat bort saken någon helt annanstans och det är lättast för honom att skylla på dig. Sluta leta. Han får fixa det där själv.

  • Anonym (Reality check)

    Kan tillägga att jag jobbar med ungdomar i den åldern och många av dem är verkligen precis så där planeringshandikappade som ts beskriver och det är inte några diagnoser i botten alls, bara vanligt tonårsbeteende.

  • Anonym (Reality check)

    Nej ts! Ni ska inte alls gå i terapi tillsammans! Däremot verkar du behöva det på egen hand.

Svar på tråden Så besviken på sonen