Ge upp på kärleken?

Vad söker du hos en kvinna? Utelämna inget och var ärlig.

Jag skulle säga att man inte kan förvänta sig att det kommer komma "När man minst anar det" utan att man får leta efter en potentiell partner. Är man aldrig i en sits där man har möjlighet till att träffa en partner kommer det aldrig att hända och då tänker jag om livet går på rutin, man vaknar, går till jobbet, åker hem sover och sen på loop. Visst att man kan hitta någon på jobbet men det brukar väl vara rätt så kontroversiellt till om man verkligen borde stöta på någon där? 

Jag skulle säga att man måste ut i livet och inte missa sina chanser, ser man någon som man tycker är attraktiv att man tar sig modet att fråga ut den. Man får nog också ha i åtanke vart man hittar sin partner, jag menar hittar man någon på krogen kanske denna personen har tendens till att gå ut mycket vilket kanske inte stämmer överens med hur man själv vill leva. Dejtingappar kan vara svårt att hitta någon på då typ top 1-10% av killarna får 90%+ av alla swipes. Men sen går det ju såklart, jag träffade min nuvarande partner på tinder och vi har vart tillsammans över 1år nu. 

Men mitt råd är att TS ger sig ut och försöker träffa folk, om det är på krogen, via en hobby, vänners vänner etc. Annars tror jag att det kommer stå rätt så still på den fronten.

Det är väl någon som har liknande värderingar som mig, någon som man kan bygga en långsiktig relation med. Jag tycker att det är viktigt att det är någon som kan kommunicera och som man kan skratta ihop med. Att det är någon som kompletterar och berikar mig och mitt liv.

Jag kan inte säga exakt vilka egenskaper/personlighet hon måste ha, för jag känner om man gör det så begränsar man sig för mycket. 

Jag är 36 och är i samma situation. Jag har gett upp hoppet och lever livet med resor och sådant istället.

TS, du skriver att dina vänner har seriösa förhållanden. Hur träffade de sina partners? Hur fick dem det att hålla?

Uppenbarligen går det. Men det stämmer att du inte kan sitta och vänta, du måste vara aktiv samt leta där det kan finnas någon som passar dig. Via intressen, hobbies, resor eller vad du nu gillar att göra. Eller så kanske dina vänner, eller deras partners, känner någon lämplig singel?

Tinder tror jag är ganska lönlöst. Visst kan du träffa någon via Internet, men då snarare via gemensamma intressen eller liknande. Vad det handlar om är att få till ett snävare urval där det finns chans att lära känna andra innan det eventuellt är dags för dejt. 

Sen tycker jag att du är på tok för ung för att ge upp. Herregud, du är bara 30 år. Även kvinnor har fortfarande många år på sig att bilda familj i den åldern. Men den biologiska klockan tickar fortare för kvinnor än för män.

Du har gott om tid. Då menar jag inte att du ska vänta tills du är 45 och börja jaga yngre kvinnor. Även män har ett bäst före-datum. Men att redan nu tänka att det börjar bli kört med familj och barn, är på tok för tidigt. 

Att hitta en partner kräver en del kompromisser och uppoffringar så vad är du själv beredd på att göra för att hitta en partner? 

Den andra punkten är ju att marknadsföra dig själv. Hur ska singelkvinnor veta att du finns? 

De har träffat sina antigen på högskola eller via gemensamma vänner. Högskoleperioden är förbi och intressanta gemensamma vänner finns inga vad jag vet.  

Jag vet inte men generellt får jag känslan av att det inte finns så många gemensamma platser där både män och kvinnor möts, tex via sina hobbies. 

"Kärleken kommer när du minst anar det".
Fungerar för de tjejer som aldrig är singel och går från förhållande till förhållande.  Är det kille och inte top 1 % som inte behöver ragga är det de sämsta rådet någon kan ge. Tillhör du inte top 1% måste du jobba hårt för det...

Jag vet att det inte är kört, men samtidigt känner jag att för varje år som går som singel, minskar förhoppningarna att det ska ändras. Det är svårt att hålla förhoppningarna uppe.