Vill vara 22 inte 32

Jag är mer som 22 än 32 jag har tom psykiatrikers utlåtande på att jag är känslomässigt omogen och att jag ofta resonerar som en tonåring. 

Oj! Nu blev jag nyfiken! Hur? I vilka sammanhang? Jag känner att min man bekräftar hela tiden att han anser jag är attraktiv, sexig osv. och det är positivt, men ganska sällan att jag får känslan av att han tycker jag är söt och gullig.

Han är dessutom 50 så han borde tycka att jag är söt och gullig. Visst skulle jag fråga honom är jag söt? Så hade han sagt ja, men jag vill få det bekräftat med att han tycker så.

Vi passade hans dotters hundvalp och då kände jag tydligt från honom att den tycker han är gullig. Det är inte ofta jag får den reaktionen. 

Ja det har jag. Bland annat. 

Det får jag. Den bästa. Du skulle sett hur störd jag var bara för några år sedan, det här är mer jobbiga tankar av sorten "Nu mår jag alldeles för bra, bäst att leta upp något att må dåligt över", som jag fått gräva ganska djupt för att kunna plocka fram för att ha något dåligt att älta med. 

jag har med bara korta avbrott orsakade av bråk med mamma/syrran mått väldigt bra och varit väldigt lycklig 1,5 år i sträck så jag letar efter små saker att stressa/älta över. Det är ett slags självskadebeteende jag har att straffa mig själv med. Nej det är jag tyvärr inte, men jag jobbat på det. Jag bekräftar mycket med sex det är mitt "kärleksspråk" men sex handlar också mycket om att bekräfta mig själv. 

En sak jag gjort för honom som jag är väldigt stolt över är att jag har hjälpt honom att gå ner rejält i vikt och komma i bra fysisk form. Jag var orolig pga ålder+mage= hög risk för infarkt så jag har hjälpt honom att gå ner 30kg ( på 1,5 år), att han inte är pre-diabetisk längre och inte har högt blodtryck. Han har bra kondis nu och är stark och fit. Gym, annan motion och diet trots att han var rätt svårmotiverad..

Så jag har koll på det i journal, vikt, p-glukos, blodtryck, vilopuls, hans vikter i olika övningar så att han kan förbättra sig eller maintain.

Det kanske jag gör men jag är inte taskig mot någon vad jag vet, går inte på personangrepp, det är inte politiskt. Jag vet att jag tänker lite annorlunda, jag får ofta höra att jag tänker autististiskt eller att jag är autist men jag har testats grundligt och jag är inte det. Inte ADHD heller även om det misstänkts. Även då av min psykiatriker att jag resonerar som en tonåring (Hon är lite frispråkig ibland). Det jag har är BPD och histrionisk, samt högt med inte tillräckligt för diagnos på narcissistisk, trauma och inslag av OCD ...men är jag så konstig att det jag skriver behöver plockas bort? är jag så udda? 

Sex är komplext för mig. Jag är väldigt förtjust i sex men jag har också en del trauma kring sex. Men jag har det väldigt bra där nu då min man inte är påstridig alls med sex men är helt ok med att jag är påstridig på honom. Nu oversharear jag :D