Har total ångest över hela mitt liv efter mammas död.

I efterhand, med facit på bordet är vissa delar av livet "självklara" och man ser. Riktigt så enkelt är det ju dock inte. 

Du har ångest och mår inte bra. Och det har varit komplicerat gentemot din mamma. Nu är hon dock borta och det du kan göra är att fortsätta bära med dig det som var bra och faktiskt fortsatt jobba på det som faktiskt inte var tillräckligt.

Och framförallt göra saker som du mår bra av. För grubblande och sorg är en del, första göra saker som man behöver för ett okej liv, något annat.

Att du mår dåligt är naturligt, men inget du förtjänar. Snarare är det en del av livet att ibland grubbla, och ibland sörja. 

Min erfarenhet är dock att sorg och grubblerier ibland föder sig själv och att det just är viktigt att också göra "småsaker" som man "vet" är bra för en människa. Inte för att detta är lätt, utan för att detta hjälper en att gå vidare och må bättre. 

Jag tycker det låter som att du har en kritisk röst som håller dig tillbaka och som du faktiskt inte helt och hållet ska tro på. Det är faktiskt okej att försöka gå vidare och oavsett vad som händer framöver, så så finns det andra perspektiv på allt som någonsin inträffat och förändring kan inte ske i det förflutna, utan är något man får försöka göra framöver.

Här och nu gissar jag att det är tufft.