Är det verkligen rimligt att SOC bara kan omhänderta barn hur som helst?

Och barn som BEHÖVER omhändertas ska stanna med sina föräldrar?

Givetvis kan soc göra fel men det är värre när de gör fel åt andra hållet.
Tänk ett barn som blir misshandlat och våldtaget hos sina föräldrar, tror du att DET barnet någonsin återhämtar sig?

Spoiler alert! Ingen hjälp alls från Soc. Och även om de hade velat hjälpa är ju barnen kombinerat skiträdda för dem och pissförbannade på dem. (Och vi föräldrar också.) Alltså, Soc använde rätt mycket våld när de tog barnen (barnen klamrade sig fast, hårt). Knappast att barnen skulle vända sig till de som gjort så för att be om stöd. 

Exakt! Det är precis det som är min poäng.

Jag känner till ett fall där soc och polis bara klampade in i klassrummet och tog med sig barnet som var i 10-årsåldern. Barnen är förstås inte dummare att de fattar vad som händer och ställer frågor till den omhändertagna. 
Det blev så jobbigt för det barnet att gå kvar i skolan, så det skedde ett byte. Det gick inte längre att gå kvar. 

Andra föräldrar har drabbats av posttraumatiskt stressyndrom, gått i i depression och varit tvingade att sjukskriva sig under en längre tid, eftersom de inte längre klarar av att sköta sina jobb. Soc säger i det läget bara tack och hej. De tycker inte att det är deras problem.

Familjer som var hela och klarade sig själva innan soc stormade in lämnas i spillror. 

Jag förstår hur det tänker, men det leder ingen vart. Jag vet de som polisanmält, men det läggs givetvis bara ned. Inblandade på socialtjänsten blir inte ens kallade till förhör. Tveksamt om någon åklagare ens tittar på ett sådant ärende. Vill du stämma dem måste du väcka enskilt åtal, vilket innebär att du får stå för alla rättegångskostnader, även deras inkl juridiskt biträde. Högst sannolikt skulle du förlora. 
Någon ursäkt skulle du aldrig få, utan du skulle bli betraktad som en rättshaverist.

Missförstå mig inte. Jag förstår till 100% hur du tänker och tycker du har rätt, men jag vet att det inte leder någon vart. Detta system är det ingen som rår på med mindre än ändrad lagstiftning och annat arbetssätt och pedagogik hos landets socialtjänster. Den här kritiken är är urgammal, men de händer just ingenting.
Ibland när det är tillräckligt många som höjer sina röster kallas det däremot för drev och desinformation om socialtjänsten. Att folk av illvilliga syften skulle få ut något av att svartmåla socialtjänsten. Närmast konspiratoriskt enligt mig.
Själv är jag tämligen övertygad om att socialtjänsten förstört betydligt fler liv än vad de räddat. Precis så illa tror jag att det är. 

Jag har funderat mycket på det. Hur kan vår handläggare leva med sig själv efter vad hon har gjort. Men grejen är att Soc in i det sista hävdade att vi föräldrar gjorde fel och var tvugna att ändra oss (trots att psykologerna, och sen även läkare, sa tvärtom). Jag tror att de ljög för sig själva för att stå ut, helt enkelt. (Eller så var de bara jäkligt inkompetenta och korkade.) 

Vi har gott hopp att få Soc kritiserade av IVO. Men ersättning för lidande och förlorad arbetsinkomst vet jag inte om man kan få när det är Soc. som gjort fel. Jag skulle ju önska att de ansvariga blev personligen ställda inför rätta och straffade, som vem som helst annars som stalkar, trakasserar och är våldsam mot barn skulle bli.  

Tråkigt att höra att du har liknande erfarenheter!

Enligt insatta vi haft kontakt med begicks flera formella fel, så vi har ändå visst hopp om IVO. Det är ju det sjuka här, att man inte kan stoppa Soc när de håller på ens när de bryter mot reglerna. Systemet är extremt rättsosäkert, och de som drabbas är barn. 

För oss var en del av problemet att ärendet mycket snabbt blev en chefsfråga. Det var alltså chefen + handläggaren som var på mötena. Att byta handläggare kändes därför meningslöst och vi var också fruktansvärt rädda att reta upp dem. De kunde ju göra vad som helst! Vi stod helt maktlösa när de gjorde illa våra barn. 

Men för att knyta an till TS fråga anser jag ändå att Soc behöver kunna omhänderta, och förhöra, barn. Problemet är hur organisationen ser ut och den skriande bristen på kompetens. De instruktioner vi fick av Soc gick i flera fall tvärt emot den moderna forskning vi läst och de råd vi fått från psykologer och andra experter. Soc hade noll koll. Men det är de som bestämmer. 

Jätteintressant att läsa era inlägg! Jag känner igen mycket och får helt klart en insikt - de använde ett formulär! Det är jättetydligt nu när jag ser tillbaka på det. De sa att de använde BBIC men berättade aldrig riktigt vad det var. Men när du pratar om folk som använder formulär in absurdum så inser jag ju att det var precis vad som hände och det var därför vi aldrig kunde nå fram med den information vi kände att de behövde. Det fanns inte utrymme för det i formuläret - för de hade helt fel formulär och vägrade byta. 

När vi jobbat med psykologer, även de Soc anlitade, gick det att ha riktiga samtal om barnen. De ställde relevanta frågor och förstod relativt snabbt ungefär vad problemet var. Men Soc valde att inte ta till sig den informationen. Den passade inte i den mall de valt för oss. 

Vi hade tex en som ställde massa frågor om gränssättning. Frågorna var helt irrelevanta för vår situation. Vi befann oss bla i en akut situation med plötsligt utbruten allvarlig beteendeförändring och så pratar de om hur vi skulle göra om vårt barn slängde godispapper på golvet. Men hejsan. Snacka om att helt ha missförstått situationen. Men detta skulle vi lägga drygt två timmar på istället för att vara med barnet som mådde dåligt. 

De påstod också att skolfrånvaron berodde på dålig gränssättning, något som experter sen när vi fick riktig hjälp helt avfärdade. Istället sa de åt oss att vi gjort helt rätt som släppt på kraven på barnen, att hälsa alltid går före skolarbetet och att skolan var de som skulle ställas högre krav på. Just detta har jag läst om fler familjer som råkat ut för - barn som inte orkar/klarar gå till skolan längre och Soc säger att det är föräldrarnas fel. 

Jag kan fortsätta i evigheter med exempel på precis det du skriver om (S) - folk som använder formulär och har slutat tänka själva. Det var jättetydligt att de istället för att med öppet sinne försöka ta reda på vad som var fel utgick från det standardformulär som ska följas när familjer har det problem som anmälaren fått för sig att vi hade. Och eftersom det var fel och de vägrade släppa sitt formulär såg de aldrig de verkliga problemen. Och det fanns inget sätt för varken oss, skolan eller vården att stoppa dem eller få in dem på rätt spår. 

Och det är som sagt det jag är skarpt kritisk mot - att Soc inte kan stoppas även om alla runt omkring ser att de är helt fel ute.