Det är både hemskt, skandalöst och tragiskt.
För det första tycker jag att surrogat är människohandel. Människor köper sig ett barn, oavsett om den ena föräldern (eller bägge, om det handlar om både ägg och spermier från paret i fråga) rent strikt talat är biologisk förälder eller inte (jag har hört att en del numera föredrar termen genetisk förälder, för att en del anser att de kvinnor som får donerade ägg insatta är biologisk mor till barnet även om de inte delar gener. Men det är en annan diskussion.). Det är bara de vuxnas känslor och önskemål som spelar roll, aldrig de blivande barnens. Visst, det är ju lite så även med föräldrar som får barn på naturlig väg, de flesta får ju barn för att de vill ha barn, inte för att de sätter barnens bästa i första rummet, men surrogat drar verkligen detta till sin ytterlighet. Ett annat sätt att uttrycka det på är att all vilja att ha barn är först och främst självisk, men surrogat är ännu mer själviskt, eftersom man utnyttjar andra människor (modern, som ofta är i en utsatt situation) och berövar barnet dess ursprung redan innan barnet ens blivit till.
För det andra att svenska rättsväsendet ser genom fingrarna på detta. Jag förstår att det är svårt där de ställs inför fullbordat faktum, att det finns ett barn som dessutom ofta har en biologisk förälder bland den eller de som sedermera blir vårdnadshavare. Men någon typ av lagstiftning för att försvåra situationen för de som köper sig ett barn utomlands borde förhoppningsvis kunna gå att ordna, så att färre tycker det är mödan värt att ens försöka. Staten måste signalera att det inte är okej att behandla andra människor hur som helt bara för att man råkar ha råd att betala för det.
För det tredje så är socialtjänsten hanterande av det äldre paret och deras tvillingar skandal. Först rycker de två barn från deras trygghet och anknytningspersoner, sedan flyttar de runt barnen mellan olika jourhem. Hur kan man ens i det läget argumentera för att socialtjänsten handlar utifrån Barnkonventionen och till barnens bästa? Det gäller till viss del många tvångsomhändertaganden, men detta fall i synnerhet just eftersom det inte verkar finnas någon direkt omsorgsbrist som motiverar en sådan drastisk åtgärd, samt det faktum att barnen dessutom skyfflas runt mellan jourhem. Mitt hjärta verkligen går ut de de stackars barnen, vilket trauma! Trauma direkt orsakat av en svensk myndighet. Det är skandal, som sagt.
Hade socialtjänsten verkligen tänkt på barnens bästa, hade föräldrarna fått någon typ av stöd och/eller hjälp i hemmet. Kanske att man gradvis, med tanke på föräldrarnas ålder och sviktande hälsa, låtit barnen bo i en avlastningsfamilj som sedan skulle kunna ta över vårdnaden på heltid den dag då föräldrarna inte orkar alls längre, fast att föräldrarna är kvar som en naturlig del av barnens liv. Att man hanterar barn på det här sättet år 2024 i Sverige är helt otroligt. Socialtjänsten har troligen orsakat dessa barn men för livet, och ingen kommer att behöva stå till svars för detta.
Sedan är det ett trauma för föräldrarna också, inte att förglömma. Men det är barnen i första hand som jag tänker på, för de är helt oskyldiga och utsatta.
Nej, usch, jag är riktigt upprörd, faktiskt. Det är fel på så många plan.
