Släppa oförrätter??

Jag är väl motsatsen till dig. Ibland kan jag bli arg på min man och tänka att nu ska minsann jag gå runt och vara tjurig så där som han kan vara men det är ju bara jättejobbigt och drar ned mig själv. 

Generellt fokuserar jag på det positiva. "Fan jag bröt benet, jävla helvete och jag som ska åka till xy. Fast det är klart, jag hade ju jäkligt kul när jag gjorde den där grejen så att jag bröt det." 

Är inte sådan som gillar att prata om känslor och reda ut saker heller, det som hänt har hänt och sedan får man fokusera framåt.

Sedan kan jag bli väldigt arg och upprörd och smida planer för hämnd eller vad jag säga, men det går oftast över på typ en kvart. 

Undantaget är om någon är taskig eller orättvis mot mina barn, det kan jag ha svårare att släppa. Beror väl på att jag känner mig maktlösare då.