Anonym (Tulip) skrev 2024-06-09 16:29:56 följande:
Att han är medvetet fysisk mot mig och dottern behöver väl inte innebära en diagnos? Eller tänker jag fel?
han fungerar ju som sagt mer än väl i förskolan, kan koncentrera sig, har kompisar osv. Han ligger inte efter i utveckling utan snarare före.
Nej, du tänker inte fel när du säger att det inte behöver innebära någon funktionsnedsättning. Det finns många andra möjlga anledningar till hans beteende.
Därmed tänker du fel när du utesluter en funktionsnedsättning eftersom han inte beter sig på samma sätt överallt/mot alla. Det är många barn som fungerar helt normalt i vissa sammanhang och spårar ur i andra. Det kan vara "friska" barn som spårar ur hemma eftersom förskolan/skolan är jobbig för dem och all anspänning släpps hemma, där de känner sig trygga (det är också anledningen till varför det är oftast den förälder som spenderar mest tid med barnet som barnet beter sig värst mot). Sedan kan det vara ett npf-barn som maskerar i vissa sammanhang (som just i skolan) för att passa in, och hemma behöver de inte maskerar, då är de sig själva - eller, så kan såklart även dem släpper all sin anspänning genom att agera ut.
Anonym (Tulip) skrev 2024-06-09 16:29:56 följande:
är jag fel ute om det helt enkelt är en dålig ovana han fått? Och att han gillar uppmärksamheten jag ger honom pga detta? Jag har ju svårt att tro att en fyraåring kan förstå till fullo vad det är han gör? Men det är såklart oroande att han inte verkar ta till sig när jag säger att det gör ont.
Känner att jag behöver lite handfasta tips. Jag sa en gång till honom att han behöver lära sig att sluta slåss för om han slår någon som vuxen hamnar han i fängelse? kanske dumt sagt men tror ändå inte han förstod?
Det går inte att veta vad det beror på. Det han vara npf, det kan vara en ovana, det kan vara psykiska problem, det kan vara annat. Om du förmodar att det kan vara en ovana eftersom han får uppmärksamhet för det, testa att minsta uppmärksamheten så långt som möjligt varje gång han beter sig illa. Säg bara "nej" när han är våldsam och hindrar honom att fortsätta genom att hålla fast honom eller föser undan honom. Ge inga förklaringar - han vet redan varför han inte får slå/sparka/etc. Ingen ögonkontakt, ingen reaktion som inte absolut behövs. För honom till ett annat rum , där får han stanna. För tillbaka honom (utan uppmärksamhet) när han kommer tillbaka, så länge tills han beter sig "normalt".
Ge honom mycket uppmärksamhet när han beter sig på ett önskvärt sätt.
Sedan ser du efter några dagar om det gör en skillnad.
