Anonym (Fd eskort) skrev 2024-06-04 12:18:21 följande:
Men gud vad sjukt att tänka så.. Att ens ex måste godkänma någon innan man börjar dejta och bli tillsammans. Tänk om exet fortfarande inte har kommit över separationen och inte godkänner nån alls? Ska man vara ensam resten av livet då? Om det är någon som man tror kan utgöra en fara för barnen (t.ex någon som är kriminell , missbrukare eller våldsam) kan man såklart säga att man vill att inte hen träffar barnen, inte så att man kan kräva det av partnern men är man orolig får man ta det med socialtjänsten. Annars har man faktiskt inte något att göra med vem ens ex är tillsammans med.
Tycker du?
Godkänna är väl kanske o ta i, alla har ju rätt att vara ihop med vem de vill dock ska vi ju inte glömma att alla människor är inte snälla eller ens rätt i huvudet. Och som skild förälders så är det såklart alltid en risk när den andra föräldern drar in en ny person i barnens liv för du vet ju inte vad för slags person det är och hur personen kommer behandla barnen.
Så om man lägger narcissismen (jag jag och mina rättigheter i universum) åt sidan för en sekund och ser på det från BARNENS perspektiv så är det kanske inte riktigt så enkelt som att var och en har minsann rätt att vara ihop med vem de vill. Jag kan ge dig ett exempel:
En bekant har barn med en psyksjuk kvinna som tyvärr har rätt till umgänge med barnen. Hon umgås med alkisar, pundare och kriminella och åker ut och in på psyk med jämna mellanrum.
För ett tag sen ringde dottern och undrade om pappa kunde plocka upp henne på en busshållplats nånstans eftersom mamma och hennes nya kriminella pojkvän hade droppat av henne där efter att snuten jagat dem i bilen. Är det ok?
Ska han bara acceptera det för att för att hon har minsann rätt att vara ihop med vem hon vill?
Personligen tycker jag hela den här mentaliteten att ständigt babbla om de vuxnas rättigheter i universum är väldigt korkad och narcissistiskt. Har man barn tillsammans så är det BÅDAS barn, inte mina barn och då är det ganska självklart att allt den ene föräldern utsätter barnen för berör även den andra föräldern. Kan man inte fatta det så ska man inte ha barn öht. För utsätter man ungarna för fel person och det går åt helvete så är det ju ganska klen tröst att sen sitta och hävda att jag har minsann rätt att...