Inlägg från: TvillingmammaVästgöte |Visa alla inlägg
  • TvillingmammaVästgöte

    När mina barn var små var vi varje helg året runt ute i något friluftsområde, picknick, varm choklad på vintern, leka och promenera utomhus.

    Detta tror jag är en superbra grej för barnen.

    Rörelse, frisk luft, rörelse, lek, lugn och ro, ingen överstimulans. Och massor av tid med mamma och pappa. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Mrs Moneybags skrev 2024-06-03 14:57:17 följande:
    Haha, jag måste vara blind! Sorry!!  // Skrattande

    Det är i alla fall det jag tror. Tallrikar har blivit större, vi äter mer av alla olika matvaror, vi dricker mer läsk, äter mer sött, äter oftare, större portioner osv. Vi åt sött förr också, vi åt pizza, drack läsk - MEN när jag var barn fick jag bara läsk en gång om året och saft (oftast hemgjord) på kalas, absolut inte varje vecka. Godis då och då, men högst ett sånt litet paket med Nickel, hamburgerrestaurang en gång om året (på skolavslutningen). Det är enorma skillnader när man tänker efter. Brorsan åkte och handlade pizzor på flakmoppen innan de började köra hem pizzor från pizzeriorna hehe. Det hände inte ofta! Mormor åt alltid 2 potatisar till maten och morfar 3. Mer än så blev det helt enkelt inte. Frosseri fanns inte på kartan. Ett halvt päron kunde mormor ta framför tv:n, kanske med en bit Port Salut. 

    Vi fick helt enkelt inte ens öppna kylskåpet utan mammas godkännande. Hon hade ju beräknat allt till våra middagar. Det fanns inget som man bara kunde ta utom havregrynsgröt och filmjölk typ. Jag äter säkert två-tre gånger så stora portioner i dag som jag gjorde på 80-talet. 

    Det där känner jag inte riktigt igen. Jag är född på sextiotalet och vi fick äta i kylskåpet och mormor och morfar bjöd på fin mat och massor av hembakade kakor som mormor bakat . Glass fick vi också ofta. Och fina efterrätter .

    Det jag kan tycka var dåligt var att vi åt väldigt mycket bröd , det har jag undvikit att ge mina barn. Och vi drack saft och läsk, det har jag inte gett mina barn.


    Frukt var det ont om. Det fanns typ banan, äpple, päron och apelsin. Vi fick äta så mycket frukt vi ville i vår familj,ingen begränsning. Men det fanns inte några exotiska färska frukter i min stad. Ingen kiwi, mango, ananas . Vindruvor fanns dock. 


    En stor skillnad var att det inte fanns snabbmat ! McDonalds kom till stan när jag var tolv år. Det var stort att gå till M Donalds. 

  • TvillingmammaVästgöte
    Tow2Mater skrev 2024-06-04 10:57:26 följande:
    Ni hade inte Sibylla?? 
    Nej, det tror jag inte. Sibylla finns väl på landet, inte i städer. Vi åt aldrig snabbmat, det fanns inte.
    Vi kunde gå på konditori, det fanns ett par konditorier i min stad.
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Sibylla) skrev 2024-06-04 11:19:31 följande:

    Svarar även om jag inte skrev inlägget. Visst fanns Sibylla, men det hände inte så ofta att man gick dit. Då hade barnen veckopeng, på 70-talet 20-30 kr/vecka, och det skulle räcka till allt. Då hade man inga kort som hela tiden fylldes på, och man var rädd om sina pengar. Vi besökte Sibylla vid festliga tillfällen utomhus, men aldrig annars.


    Jag hade aldrig brist på pengar som liten  , fick det jag behövde av mina föräldrar och lite till av mormor och morfar. Men snabbmat fanns inte och vi åt det inte. Det fanns säkert någon korvmoj någ9nstans som sålde varmkorv men det var ju inte särskilt lockande för mig.
    Vi gick ibland på konditori jag och mina vänner. Jag hade ibland födelsedagskalas för mina vänner på konditoriet som tonåring, det var riktigt flott tyckte jag.
    Jag könner inte igen denna extrema fattigdom som beskrivs i ett inlägg. Vi var inte rika men mina föräldrar arbetade båda två och de var båda akademiker. 


    Det vi inte åt så ofta var chips och snabbmat 
    Kakor och bullar fick jag  ofta i överflöd. Hembakade av mormor eller på konditori.
    Sen rörde vi på oss hela dagarna. Vi sprang ute i villaområdena och lekte röda och vita rosen och var ute i den närbelägna skogen och lekte. Som tonåringar var det mindre lek,men jag och alla mina vänner idrottade på något sätt. Och vi cyklade alltid överallt.

    Jag är född på sextiotalet. 


    Jag var inte överviktig förrän jag blev en stillasittande IT-konsult i trettioårsåldern med stillasittande jobb och dubbelstress, skarpa deadlines på jobbet och samtidigt två barn att försöka hinna uppfostra och lotsa genom skolan.

Svar på tråden Vad är huvudorsaken till den ökade övervikten i samhället