Äktenskapsförord, han äger huset, allt som amoteras blir väl hans?

Att det är enskild egendom påverkar både vid arv och vid eventuell skilsmässa.

Om han amorterar på huset så är det mycket riktigt ett sparande till honom som hon inte kommer få del av. 

Hur rättvist det är och om hon ska kompenseras är något som bör tas upp till diskussion. 

Ett sätt att se på det är att man tittar på hur mycket respektive person vinner/förlorar på att flytta ihop och gifta sig. Normalt sett minskar ju utgifterna för båda personerna jämfört med att bo själv, och då är det ju rätt så schyst att man delar lika på besparingen.

T.ex. om han i nuläget betalar 20 000 kr/månaden för boende, och hon i nuläget betalar 15 000 kr och kostnaderna för boendet blir 25 000 kr p.g.a. fler personer i huset så skulle en jämn fördelning av kostnaderna innebära att han betalar  7500 kr mindre, medan hon betalar 2500 kr mindre. Betalar han 15 000 kr och hon 10 000 kr minskar bådas kostnader med 5000 kr. 

Sedan kan man fundera på hur mycket respektive person tjänar och hur eget sparande kommer att se ut. Tjänar han mer och lägger överskottet på amorteringar skulle jag se det som mer ok, speciellt om de fördelar hemarbetet lika så att det inte blir så att hon tar mer hemjobb utan att kompenseras för det ekonomiskt.

Tjänar de däremot lika mycket och han använder en del av de gemensamma pengarna till amortering får han i praktiken ett extra eget sparande som inte ingår som giftorättsgods. Även om hon sparar motsvarande på ett eget konto blir det ju giftorättsgods som han har rätt att få det av om de skulle skilja sig och som hans barn har rätt att få del av som arv. Ett separat sparande motsvarande amorteringen på hennes barns konto skulle kunna vara en lösning, nackdelen är att det då är barnens pengar som hon inte har rätt till och inte kan ta av vid behov. En annan att de avtalar att ett sparande motsvarande hans amorteringar ska vara hennes enskilda egendom och får hjälp av en jurist att få in en bra formulering i äktenskapsförordet. 

Vad gäller huset så kan de ju komma överens om att hon får förköpsrätt om han dör. Kan hon investera pengar motsvarande hans amorteringar kan hon förhoppningsvis spara ihop en del pengar om hon investerar klokt. Behöver hennes ekonomi skyddas extra kan en livförsäkring med henne som förmånstagare vara en ide.

Såvida hon inte har fler barn än han bidrar hon ju redan mer till hushållet än han gör. 

Det är en sak om de på något sätt skriver in att en viss andel av huset eventuellt är hans enskilda egendom, t.ex. motsvarande vad han lagt i handpenning och eventuellt en del av det han tidigare amorterat.  Dock sponsrar hon ju honom med 7000 kr i månaden i nuläget, så vettigast vore att hon faktiskt att hon får köpa in sig i huset.

En modell skulle kunna vara att 10% av huset, motsvarande handpenningen, blir hans enskilda egendom. De gör en värdering av huset så att de får en bedömning av värdet, och hon får därefter köpa 40% av huset, med en köpesumma baserat på värderingen Hon betalar 40% av räntan och de 7000 kr extra hon tjänar kan gå in som amorteringar på en summa hon via avtal lånar av honom. Lån från banken lär ju vara svårt eftersom de verkligen inte har några marginaler. De behöver definitivt hjälp av en advokat för att få ordning på äktenskapsförordet, internt låneavtal samt ägaravtal och registrering av husägandet. 
Enklast kan dock vara att huset blir giftorättsgods och att de skriver i äktenskapsförordet att en viss summa av den gemensamma förmögenheten i form av sparande och hus, motsvarande det han själv lagt in i huset, blir hans enskilda egendom. 
När de skriver att arv blir enskild egendom bör de nog också undersöka om de ska ha med något om att det som träder i arvets ställe och avkastning på arvet också blir enskild egendom. Sätter någon av dem in ett framtida arv i huset blir det rätt så rörigt annars. 

Just med tanke på bristen på marginaler vore det dock vettigaste att huset säljs och de flyttar till något billigare, såvida de inte kan få hjälp med ett lån från familjen för att få ner kostnaderna.