Anonym (högtolågt)

Fri 24 May 11:24

113 svar

Adhd-diagnosernas ökning?

Anonym (Hm) skrev 2024-05-24 10:04:45 följande:

I Aftonbladet idag fanns följande info:

Socialstyrelsen uppskattar att andelen med adhd-diagnos kommer att fortsätta öka till 15 procent för pojkar respektive 11 procent för flickor innan utvecklingen planar ut.

vad beror detta på? Om 15% av den manliga befolkningen anses ha adhd, är det inte uppseendeväckande mycket? Det låter i mina öron som en otroligt hög siffra.

Jag det är väldigt höga siffror.

Jag tror som flera andra varit inne på att det är samhället som är så utformat idag att dessa personlighetsdrag ses som svårigheter. Barn tvingas sitta stilla från tidig ålder, man fokuserar mycket på teoretisk kunskap, man lever ofta långt ifrån naturen både vad gäller kost, rörelse och återhämtning.

Sen tror jag att den svenska skolan är synnerligen dålig för barn med ADHD eller autism. Den är rörig i sitt upplägg, med orimliga krav från tidig ålder, svårtolkade betygskriterier, digitala läromedel och att eleverna från tidig ålder ska leta reda på sin egen kunskap. Många barn klarar inte detta, och tvingas då få en diagnos för att få en rimlig skolgång. Om man istället gjorde skolan mer strukturerad skulle färre falla ut och behöva specialanpassningar.

Även skolmognadstest skulle kunna återinföras, man vet att barn födda på hösten oftare får diagnos, troligen för att de inte är mogna att börja skolan, men tvingas in i systemet trots det och då behöver diagnos för att få det stöd de behöver. Att få börja ett år senare i de fallen skulle kanske göra att de slipper få en diagnos för att klara skolan.

Och sen skulle man nog behöva återinföra mer av specialklasser. Inte som gamla tidens OBS-klasser där allt möjligt samlades, men mindre grupper och mer anpassningar för de som verkligen behöver. Fast färre skulle nog behöva det om hela skolan gjordes mer strukturerad.

Anonym (högtolågt)

Fri 24 May 12:17

#14

AndreaBD skrev 2024-05-24 12:04:27 följande:

Du har rätt i många punkter där. Specialklasser/-grupper - det är fråga om resurser. Och just nu sparas det extremt igen.

Dock märker vi i skolan, jag jobbar själv på högstadiet, att nivån blir lägre, dvs. eleverna klarar inte av lika mycket alls. Det som var självklart för 20 år sedan, som eleverna gjorde självmant då, kan man knappt få de att göra nuförtiden.

Varken det teoretiska och den traditionella katederundervisningen (som brukar fungera bättre för barn med NPF än grupparbete och att leta själv efter information) eller det mer kreativa egna kunskapssökandet fungerar bra numera. Jag har jobbat ganska länge på en specialskola, men märker nu när jag är tillbaka på vanlig högstadium, att nutidens elever inte gör mycket självmant. Det börjar med : Ta med er böcker till lektion, öppna boken och titta i texten när jag går igenom texten, kolla upp orden i styckeordlistan när de själva jobbar med en text.

Jag har även fått frågan, om de måste böja verbet nu också, och jag sa då tydligt att man alltid måste böja verbet (gäller tyska nu). De tror när de är klara med en sak så behöver de detta aldrig mer. Och så är det ju inte. Jag tror att det beror på allt det digitala, att de tittar på videon på 4- 5 minuter på youtube, De fokuserar 5 minuter, mer går inte. Det var inte så för 20 år sedan!

Kanske kan föräldrarna hjälpa till där också, och t.ex. titta på någon långfilm med barnen ibland, läsa högt även till äldre barn, där de lyssnar en längre stund. Att träna uthålligheten är en bra idé.

Precis, och då är det ju fråga om det är diagnos eller om det är förändringen av skolan och samhället.

För 20 år sedan hade alla de fina reformerna från 90-talet fått ordentligt fäste. Friskolereformen med alla negativa konsekvenser det har medfört. Även kommunaliseringen var genomförd och konsekvenserna av den började bli alltmer kännbara. Läroplanen och betygssystemet som infördes var även det helt etablerat och infört. Och allt detta har gjort den svenska skolan till den kanske sämsta i världen. Med barnen som de stora förlorarna. Och diagnoserna börjar skjuta i höjden.

Tik-tok har inte funnits så länge, men visst har även det påverkat barnens möjligheter till utveckling. Men jag tror att även de enorma barngrupperna på förskolan och den alltmer röriga skolgången påverkar barnen negativt.

Har dina elever böcker????

Mina barn (som går i åttan, resp sista året på gymnasiet) har inte haft en enda bok sedan lågstadiet. Utan det har varit lösa blad, söka själv på nätet eller tom en lärare som kopierade en annan elevs anteckningar och använde som läromedel. De har knappt heller hållit en penna, utan allt har varit på I-pad, sedan lågstadiet.

Och i min fina kommun så köpte man in I-pad till alla skolelever, men fick då slut på pengar och sparade då in på in alla specialpedagoger, kuratorer och annat löst folk som behövdes mindre än I-pads.

Anonym (högtolågt)

Fri 24 May 13:05

#21

TvillingmammaVästgöte skrev 2024-05-24 12:31:09 följande:

Vi köpte böcker till våra barn när de gick på högstadiet . Matteboken och även i naturkunskap. För de fick inte böcker i skolan. Hur skulle vi kunna hjälpa dem hemma utan bok? Men jag beställde jättefina böcker på nätet som förklarade matten på ett pedagogiskt sätt.

Det är ju en god idé. Men eftersom undervisningen inte är baserad på avsnitt från en specifik bok, så blir det svårt att ha en bok som underlag. För vips utgår lärarens material från en helt annan källa, med annan inriktning.

OCH att jag tycker att skolan ska hålla med rimligt arbetsmaterial i sin egen verksamhet. Eller, om föräldrarna ska köpa, då säga vilken bok som ska användas.

Anonym (högtolågt)

Fri 24 May 13:07

#22

TvillingmammaVästgöte skrev 2024-05-24 12:29:02 följande:

I snitt ägnar barn mellan åtta och 18 år sju timmar om dagen åt nöjessurfande på telefon eller iPad. Så det är uppenbarligen knappast skolan som stressar barnen. Föräldrar måste sätta gränser för barnens mobilanvändare. Speciellt blir man ta telefonen på natten då många skolelever sover för lite. Kan ju vara en förklaring till deras låga koncentrationsförmåga och brist på uthållighet.

Hur kommer du till den konstiga slutsatsen? Att det inte kan vara skolan som stressar bara för att det även finns andra faktorer som stressar? Eh?

Anonym (högtolågt)

Fri 24 May 14:27

#30

TvillingmammaVästgöte skrev 2024-05-24 13:02:24 följande:

Stress hos mödrar skapar epigenetisk förändring så att barnen blir mindre stresståliga.
Barnen sover för lite.
Familjerna är stressadeoch det påverkar också barnen
Barnen använder skärm sju timmar per dygn och trönar aldrigpå uthållighet och djupare koncentration.
Skolan fungerar dåligt och barnen får inte böcker.

Var hittar du belägg för detta påstående, om att stressade mammor får stressade barn genom epigenetiska förändringar?

Anonym (högtolågt)

Fri 24 May 14:50

#36

Anonym (ADHD tjejen) skrev 2024-05-24 14:44:52 följande:

Googla på stress och epigenetik så hittar du massor.

https://epigenetik.se/stress-och-epigenetik/

https://fof.se/artikel/2009/3/foraldrarnas-svalt-formar-barnens-gener/

https://liu.se/artikel/farfars-livsstil-sparas-hos-barnbarnen

Tack!

Anonym (högtolågt)

Fri 24 May 15:39

#44

AndreaBD skrev 2024-05-24 15:18:28 följande:

Nja, det senaste där är feltänkt. Det är samma sak som att mammorna oftare röker eller att barnen oftast födds på vintern. Correlation versus causation. Dvs. det orsakas inte av detta utan det sammanfaller. Det sammanfaller att dessa barn ofta bor i sämre områden - inte för att deras problem orsakas av omgivningen, utan för att deras föräldrar/en förälder också har ADHD och då inte har så bra jobb och så bra ekonomi. Även vid rökningen är det inte direkt orsakat utan snarare röker mammorna för att de har ADHD. Ärftligheten visar sig gång på gång vara den viktigaste faktorn.

Uppfostran orsakar inte heller ADHD, men det kan förstås göra barnets beteende värre, om man inte hanterar det på ett bra sätt. Lätt är det förstås inte. Jag har själv två vuxna barn med ADHD. Och jag hade aldrig tålt att de skulle ha betett sig illa i skolan, eller överhuvudtaget. Barn som vet detta, skärper sig. Sedan släpper de tyvärr ut en del hemma. ;)

Men de som diagnosticeras med ADHD gör inte det genom genetiska tester, utan genom kriterier. Och dessa kriterier bedöms både genom tester, men även genom att personer i omgivningen, eller man själv får ge sin bild av hur man fungerar. Och den bilden kan både överdrivas och underdrivas, beroende på vad man önskar för utfall. Testerna som utförs är inte desamma hos alla utredare, så även där kommer det att kunna bli olika utfall.

Det innebär att man egentligen inte vet om alla som får diagnosen faktiskt har ADHD; utan att de enligt testerna och bilden som ges av omgivningen/personen själv, uppfyller nuvarande kriterier på det sätt som krävs för diagnos. Om de har genetiken eller inte vet man inte. Och kriterierna förändras, de har tex förändrats ganska nyligen så att fler faller inom ramen för diagnos.

I tex Stockholm, med fritt vårdval, så finns det ett ekonomiskt incitament att utreda barn och på så sätt dra in pengar till sina mottagningar. Samtidigt som skolan havererar och kräver att fler och fler måste få diagnoser för att det är det enda sättet att frigöra resurser.

Anonym (högtolågt)

Fri 24 May 15:56

#48

AndreaBD skrev 2024-05-24 15:52:00 följande:

Jo, de har både böcker och laptop. Det som du berättar är kanske är förklaringen till att man inte kan läsa det de skriver.

Kommunaliseringen var första problemet. Sedan tog de bort specialskolorna. Det var också ett stort problem. Då kunde en eller två elever förstöra igen för hela klassen. Sedan ändrade man betygs-och bedömningssystem varje gång som man precis kände sig bekväm med det gamla.

Skolsystemet i Sverige idag är helt och hållet felkonstruerad, och resulterar i att man slår ut elever som skulle kunna lyckas bra i skolan. Och än värre för de som faktiskt har svårigheter. Men det är så alltid enklare att lägga ansvaret på individen, genom att sätta diagnos, kräva medicinering, eller skylla på föräldrar, curlande, skärmar etc, än att ändra systemet.

Och betygssystemet är helt orimligt, i synnerhet i högstadiet.

Anonym (högtolågt)

Fri 24 May 16:04

#49

Anonym (högtolågt) skrev 2024-05-24 15:56:41 följande:

Skolsystemet i Sverige idag är helt och hållet felkonstruerad, och resulterar i att man slår ut elever som skulle kunna lyckas bra i skolan. Och än värre för de som faktiskt har svårigheter. Men det är så alltid enklare att lägga ansvaret på individen, genom att sätta diagnos, kräva medicinering, eller skylla på föräldrar, curlande, skärmar etc, än att ändra systemet.

Och betygssystemet är helt orimligt, i synnerhet i högstadiet.

En artikel som delats i en annan tråd, med mycket intressant info om hur skolan fallerar och slår ut eleverna. Ibland undrar jag om folk ens är medvetna om hur läroplanen och betygskriterierna ser ut? Och hur de påverkar en hel generation barn som utsätts för dem.

www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/skola/dagens-skola-ar-inte-for-alla-barn/

Att betygssystemet från 2011 ställer högre krav på kognitiva förmågor är ingen nyhet. I styrdokumenten utkristalliserar sig fem övergripande förmågor -The Big 5:
1. Analysförmåga, t.ex. att beskriva orsaker och konsekvenser.
2. Kommunikativ förmåga, till exempel att framföra och bemöta argument.
3. Metakognitiv förmåga, till exempel att lösa problem med anpassning till en viss situation.
4. Förmåga att hantera information, till exempel att kritiskt granska en text.
5. Begreppslig förmåga, till exempel att relatera språkliga begrepp till varandra.

Man kräver även dessa förmågor till analys och metakognitiv förmåga innan barnens hjärnor ens är mogna att ha de förmågorna. Med risk att många ger upp innan de ens fått chans. Och då kanske de tvingas till att få en diagnos för att få anpassningar, även fast de skulle klara skolan om skolan var mer rimligt uppbyggd.

Adhd-diagnosernas ökning?

INNEHÅLL