Tycker att min sambo är för hård mot vår 1,5-åring
Det är självklart inte alls okej vad pappan gör!
När det gäller dig: varför blir du inte fysisk? Tillhär du de som tror att barnet alltid behöver få göra som de vill och vill man själv att de beter sig annorlunda måste man övertyga dem att vilja det, för allt annat (som tvång eller förbjud) är kränkande? Ifall det är så, håller jag med din man om att du är för mesig (han själv gör fortfarande fel, såklart).
Ditt barn är ett småbarn, nästan en bebis fortfarande. Klart han skiter i tillsägelser och förklaringar, så vill du att han slutar med ett beteende MÅSTE du bli fysisk. Tex. genom att lyfta upp honom och bär bort honom några meter, eller genom att stoppa hans hand när han vill slå. Detta tillsammans med något tydligt verbalt som "Nej!" Förklaringar kan man visst också ge ibland, men in den åldern är syftet med förklaringar nog mer samma som syftet med prat generellt - det är bra för språkutvecklingen, anknytning osv.
Ge honom alternativ och undvik att säga vad han INTE ska göra, utan säg vad han SKA göra istället. Det som fastnar främst (och det småbarn förstår först) är substantiv och verb, så om du säger "Nej, du, vi ska inte slå på TVn, då kan den går söndern, sånt gör vi inte!" förstår han "Slå" och "TV". Säg istället vad han kan göra med TVn, som att klappa den tex. Ge honom också alternativ om han gärna slår mot något - han kan slå på en kudde, banka på play doh, plaska i vattnet i badkaren osv.
Om du känner att det är uppmärksamheten han får som driver honom, ger honom så lite uppmärksamhet som möjligt när han visar ett oönskat beteende (tex. inte mer än att fånga upp hans hand och ett "nej" när han slår på TVn) och desto mer uppmärksamhet för önskat beteende.
Dessutom borde ni se till att det inte finns så många saker som han inte får röra.