Vad förväntar sig en bio förälder av en bonusförälder
Nu tänker jag tex vad förväntar sig en bio mamma av bio pappans sambo.
Förutom att hon som reklamen är ett stolpskott
Nu tänker jag tex vad förväntar sig en bio mamma av bio pappans sambo.
Förutom att hon som reklamen är ett stolpskott
Är det ok att som bonus säga nej till att ha barnen på en biomamma helg, pappan jobbar
Jag tror att barn mår bra av att ha många sunda vuxna i deras liv. En kommentar som "att ge fan i att uppfostra andras barn " är lika knäppt som att säga skaffa inte barn om du inte vet att du ska va med den andra föräldern för alltid.
Träffar man en människa som redan har barn så är de viktigt att alla blir sedda och hörda, barn, förälder och bonus.
Känner ofta att samhället förväntar sig mer av en bonusförälder än en bio förälder.
Jag är bonus utan bio barn och såna kommentarer gör mig ledsen
Att hon för det första kallar mamman för just mamma, inte ?biomamma?. Sen att hon respekterar gränser och inser att hon inte är barnets mamma och inte ska lägga sig i eller göra saker som klippa håret, sminka, ge mat eller godsaker barnet normalt inte äter eller aldrig innan, godkänna att barnet gör saker föräldrarna inte godkänt eller blivit tillfrågade om, åka iväg någonstans med barnet, köpa saker som mobiler eller utmanande kläder till barnet, lägga ut bilder på barnet på sociala medier, göra något ?första? med barnet så föräldrarna missar det etc innan hon frågar föräldrarna och har fått ok på det. Även mamman ska frågas och godkänna större saker, inte bara pappan.
Får bli teoretiskt i mitt fall men utöver det mest grundläggande som respekt och omsorg för barnen så hoppas jag att en ev bonusmamma till mina barn och jag ska kunna ha en bra relation. Absolut inte krav på att bli bästa vänner men att vi kan ses osv när det är speciella händelser i barnens liv. Att det inte finns någon avundsjuka eller misstro, jag menar skulle jag och barnens pappa ha valt att separera trots att det innebär att vi förlorar halva vår tid med våra barn, ja då finns det inget för en ny partner att oroa sig för, om det fanns något kvar mellan oss överhuvudtaget så hade en separation inte skett, för de allra flesta ser ju att bara träffa sina barn varannan vecka som något sorgligt och inget man vill, man kämpar in i det sista för att slippa detta.
Hmm, vad mer...att hon ser barnen som familj. Hon behöver inte älska dem som om dom vore hennes (kommer antagligen inte ske heller) men ha synen att dem är en del av familjen, inga gäster som dyker upp ibland. Extra viktigt om det kommer halvsyskon.
Så inga direkta krav men önskningar och förhoppningar skulle jag väl kalla att dessa är.