Inlägg från: Anonym (Så trött) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Så trött)

    Ska man må såhär?

    Jag blir inte klok på mig själv. Har generellt alltid varit högpresterande med massa bollar i luften, men för ett år sedan var det som att luften bara gick ur mig. Jag klarar väl nätt och jämnt av att arbeta men jag kämpar mot tröttheten så snart jag kommer hem. Vill helst bara ligga i sängen. Kroppen har också gett upp och det känns som att jag alltid har ont någonstans, men det är ju aldrig samma sak. Ett ledinflammation här, blixtrande huvudvärk där, vagel i ögat eller en öroninflammation. Alltid varit infektionskänslig men nu är det helt bisarrt hur mycket skit jag drar på mig. Fyllde nyss 30, är det såhär det ska vara nu, resten av livet? Har väl inga riktiga suicidtankar, men jag känner noll livslust. Har varit till läkare som inte hittar någonting på mig alls. Är hysteriskt ledsen över att inte orka sånt som gör mig glad länge. Vad är då vitsen?

  • Svar på tråden Ska man må såhär?
  • Anonym (Så trött)
    Fjäril kär skrev 2024-05-15 21:35:19 följande:

    Låter som du skulle ha utmattningssyndrom.  Har du fått göra nån skattningsskala hos doktorn?  

    Har du kollat sköldkörteln?  


    Ja den är kollad, sköldkörteln alltså. Men har inte gjort någon skattning och min läkare gjorde ganska tydligt för mig att jag var för frisk för att tas omhand av vården, att stress och skiftande nivåer av ork är en naturlig del av livet och att jag får byta jobb om det gör mig för trött. Jag fick några psykologsamtal där jag fick öva på tidsplanering och hitta vägar för aktiv återhämtning. Kan inte påstå att det hjälpte, orken är densamma trots att jag tvingar mig själv till motion och annat som man ska må bra av. Upplever snarare att det dränerar mig ännu mer för det känns bara som jobbiga måsten. 
  • Anonym (Så trött)

    Till er som frågat om jag gjort mig av med moment i mitt liv så har jag absolut det. Jag har avsagt mig volontär-uppdrag, planerar mina måltider så att jag gör ett storkok istället för flera små, helt lagt av med renoveringen hemma. Innan studerade jag på deltid för både förkovran och vidareutbildning men det gör jag inte längre. Det är väl de största grejerna, men det är många små också. Men på något sätt sörjer jag att det känns som att mitt liv krympt till att bara omfatta det nödvändigaste. Jag skulle aldrig orka ta upp mina studier, eller bjuda mina vänner på middag nu. Men jag saknar att kunna. 

  • Anonym (Så trött)
    Anonym (Linda) skrev 2024-05-16 11:53:00 följande:
    Du låter helt klart som att du drabbats av utbrändhet eller utmattningsdepression 
    Du behöver gå tillbaka till en doktor . Kanske du behöver söka till psykiatrin?

    Jag hoppas du är sjukskriven?  För det är ett krav när du mår så här. 
    Är absolut inte sjukskriven, det hade förutsatt att det fanns en läkare som tyckte att det var något fel på mig, vilket det inte verkar göra. Och jag är nog ärligt talat för trött för att dra igång en karusell med vården igen. Det blir ju bara märkligt när de uppenbarligen inte anser att jag har något att hämta där. Jag har däremot funderat på att gå ner i tid för att orka med vardagen, vilket psykologen jag träffade uppmuntrade. Men jag har tvekat länge på grund av ekonomin, som redan är ansträngd. 
Svar på tråden Ska man må såhär?