Killen ”tar” min graviditet
Och nu hör jag hur han börjar sätta ihop flyttlådor och packa ner mina saker på nedervåningen.
Han bad mig göra det men är så sjukt försvagad av den här bihåleinflammationen. Asså vart ska jag ta vägen?
Inlägg från: Anonym (Usch)
|
-
-
Hur ska jag kunna stanna här menar du när barnen kommer och han ha börjat packa mina saker? Skulle aldrig utsätta dom för detAnonym (Kalle) skrev 2024-05-10 09:05:25 följande:
Han får inte kasta ut dig på studs oavsett om du betalar hyra eller ej även om det är hans hus. Är du skriven där så är det ditt hem och det finns lagar och regler som skyddar dig.
-
Å nu krävde han att jag skulle flytta på mina vinterdäck innan jag åkte. Vem i hela jävla världen tvingar en sjuk och gravid kvinna göra det samtidigt som hon får se sina saker bli nerpackade i mitt hem
-
Han skulle nog be mig att förklara för domAnonym (Kalle) skrev 2024-05-10 09:19:42 följande:Skulle han utsätta sina barn för det eller skulle han skärpa sig inför barnen?
-
Vi hade ett kort snack innan jag åkte nu, då kan sa att han gärna vill fortsätta ses. När jag frågade i vilket syfte sa han att han ville grilla och knulla. Jag har aldrig någonting känns mig såhär utnyttjad och bortslängd.
-
Vilken solskenshistoria! :) glad för din skull.Anonym (Lilly) skrev 2024-05-10 10:51:35 följande:
Känner igen en del av det du skrivit och jag behöll barnet mot pappans ovilja.
Det som fick mig att bestämma att behålla var just den känslan du fick, jag blev euforisk och jag kände omedelbart att detta barn skulle få en stor positiv mening i mitt liv och att jag skulle klara det på egen hand.
Nu har det gått många år och jag fick en helt fantastiskt barn som idag är en tonåring och mår exakt lika bra ( om inte bättre) som sina vänner.
Jag har aldrig ångrat mitt val utan tackar stjärnorna varje dag för denna vackra gåva.
Jag hade innan graviditeten upplevt svåra tider med mycket sorg och elände, men i och med graviditeten och det beslut jag tog växte jag i mig själv för varje dag som gick och jag blev allt mer beslutsam över att detta ska bli min bästa tid i mitt liv och så har det fortsatt att vara.
Man vet när det är rätt.
-
Har tyvärr inte det för tillfället så har ingen aning om vart jag kan ta vägenAnonym (H) skrev 2024-05-10 10:04:51 följande:
Han är ett svin som inte är värd ett barn.
Hoppas du har någon släkting du kan bo hos tills du hittar något eget.
-
Jag menar det.. lär väl handla om minst 5 år, om jag någonsin hämtar mig från den här historienAnonym (Suck) skrev 2024-05-10 13:04:57 följande:Vad får dig att tro att hon inom något år hittat en ny man, flyttat ihop med honom, lärt känna honom ordentligt och påbörjat barnskaffande?
-
Nu sitter jag i bilen utanför en kyrka mitt i ingenstans. Jag har i stort sätt bara kläderna jag har på mig med mig och min mobil och medicinerna mot bihåleinflammationen. Vad fan ska jag ta mig till? Har ingen jag kan tänka mig ta kontakt med och fråga om jag får vara där. Det absolut enda skulle vara en väldigt gammal väl som jag inte haft kontakt med på länge, men han bor en bra bit härifrån. Hade känts färjävligt att ta upp kontakten med honom bara för att fråga om jag får störa honom och hans familj med den här skiten.
en sån här enorm hopplöshet och skam har jag aldrig känt. Så ber jag om råd och hjälp på familjeliv :p
-
Anonym (Kvinna 39) skrev 2024-05-10 12:26:16 följande:Men ska du göra abort också då eller? För den där kan du ju inte ha barn med.
Har ärligt talat ingen aning. nu är prio på att komma underfund med vart jag ska ta vägen just idag.
kan man adoptera bort spädbarn i Sverige? Vet att de låter sjukt men själv aborten för mig känns jobbigare än att eventuellt ?ge? det till någon annan så att det i alla fall får leva. önskar att jag hade en närmre relation med min storasyster och har varit ofrivilligt barnlös Hela livet, fantiserar om att det hade funnits som alternativ att ge det till henne. Då hade jag dessutom fått träffa barnet ibland?