Kär i en gift man
För snart 13 år sen så träffade jag en jäkligt bra kille genom min Pappa, en som kom att bli min bästa killkompis.
När jag träffade honom var jag lyckligt gift med två barn och han själv hade sambo. Dom separerade kort efter då deras förhållande var dött mer eller mindre. Han började få känslor för mig men jag gav han nobben, trots att jag gillade honom tillbaka!
Han flyttade och träffade en ny kvinna och fick barn med henne. Dom har idag varit tillsammans i ca 11 år tror jag.
Jag och min nuvarande man har varit tillsammans i över 20 år och idag har vi tre barn tillsammans.
Jag och min killkompis har hållit kontakten genom åren, till och från, och känslorna har liksom alltid funnits där på nå vis. Dom har aldrig försvunnit, för någon av oss.
Sen fyra månader tillbaka har vi haft intensiv kontakt, varje dag, och han bestämde sig för att komma hem igen, om än bara för en vecka. Han ville träffa kompisar men även mig.
Vi har umgåtts fyra dagar denna vecka och GUD vilken kille han är! Känslorna finns där, för oss båda. Men vi är rörande överens om att det stannar så, han är gift och jag är gift. Det går inte att slita upp.
Men dessa känslor håller nu på att ta kål på mig. Jag saknar honom! Han saknar mig!
Imorgon åker han hem igen och vi kommer inte ses på ett bra tag gissar jag.
Ni hör ju vilken soppa detta är. Jag vet inte vad jag ska göra helt ärligt!
Behövde få skriva av mig 