-
För snart 13 år sen så träffade jag en jäkligt bra kille genom min Pappa, en som kom att bli min bästa killkompis.När jag träffade honom var jag lyckligt gift med två barn och han själv hade sambo. Dom separerade kort efter då deras förhållande var dött mer eller mindre. Han började få känslor för mig men jag gav han nobben, trots att jag gillade honom tillbaka!Han flyttade och träffade en ny kvinna och fick barn med henne. Dom har idag varit tillsammans i ca 11 år tror jag.Jag och min nuvarande man har varit tillsammans i över 20 år och idag har vi tre barn tillsammans.Jag och min killkompis har hållit kontakten genom åren, till och från, och känslorna har liksom alltid funnits där på nå vis. Dom har aldrig försvunnit, för någon av oss.Sen fyra månader tillbaka har vi haft intensiv kontakt, varje dag, och han bestämde sig för att komma hem igen, om än bara för en vecka. Han ville träffa kompisar men även mig.Vi har umgåtts fyra dagar denna vecka och GUD vilken kille han är! Känslorna finns där, för oss båda. Men vi är rörande överens om att det stannar så, han är gift och jag är gift. Det går inte att slita upp.Men dessa känslor håller nu på att ta kål på mig. Jag saknar honom! Han saknar mig!Imorgon åker han hem igen och vi kommer inte ses på ett bra tag gissar jag.Ni hör ju vilken soppa detta är. Jag vet inte vad jag ska göra helt ärligt!Behövde få skriva av mig
-
Svar på tråden Kär i en gift man
-
Ni ska inte ses alls!! Antingen det eller lämna era partners. Ärligt talat bättre faktiskt, eftersom era partners inte är den ni verkar ha starkast känslor för och de förtjänar bättre än att vara andrahandsvalet.
-
Anonym (K) skrev 2024-04-27 15:46:50 följande:
Ni ska inte ses alls!! Antingen det eller lämna era partners. Ärligt talat bättre faktiskt, eftersom era partners inte är den ni verkar ha starkast känslor för och de förtjänar bättre än att vara andrahandsvalet.
Som jag skrev ovan så åker han hem imorgon! Han bor inte ens i Sverige.
Vi har dessutom inte gjort något förbjudet, eller vad man ska säga! Vi har bara hängt och pratat en jäkla massa.
Dock har han inte berättat för sin fru om mig. Min man vet att vi träffats, i alla fall två dagar. Inte dom andra två.
Rejält fel absolut, men fortfarande inget som hänt mellan oss! -
Ja, det ni gör är helt fel även om ni inte gjort något fysiskt.Anonym (maom) skrev 2024-04-27 15:50:26 följande:
Som jag skrev ovan så åker han hem imorgon! Han bor inte ens i Sverige.
Vi har dessutom inte gjort något förbjudet, eller vad man ska säga! Vi har bara hängt och pratat en jäkla massa.
Dock har han inte berättat för sin fru om mig. Min man vet att vi träffats, i alla fall två dagar. Inte dom andra två.
Rejält fel absolut, men fortfarande inget som hänt mellan oss!
Vet din man om vilka känslor ni två har för varandra också, eller...? Berätta det, om det är så oskyldigt och oförbjudet! Nej, det kan du inte, för du ljuger redan för honom. -
Ni borde inte träffats överhuvudtaget. Varför utsätta dig för frestelsen om du ändå vill stanna i din relation?Anonym (maom) skrev 2024-04-27 15:50:26 följande:
Som jag skrev ovan så åker han hem imorgon! Han bor inte ens i Sverige.
Vi har dessutom inte gjort något förbjudet, eller vad man ska säga! Vi har bara hängt och pratat en jäkla massa.
Dock har han inte berättat för sin fru om mig. Min man vet att vi träffats, i alla fall två dagar. Inte dom andra två.
Rejält fel absolut, men fortfarande inget som hänt mellan oss!
Ja, du mår skit nu, det kunde du väl räkna ut på förhand. Och vad du ska göra? Du ska lämna honom i fred. -
Men herregud, vi är bara människor. Menar du på allvar att man under en 20 års relation aldrig ska få tänka och råka känna en känsla för någon annan?Anonym (K) skrev 2024-04-27 15:53:48 följande:Ja, det ni gör är helt fel även om ni inte gjort något fysiskt.
Vet din man om vilka känslor ni två har för varandra också, eller...? Berätta det, om det är så oskyldigt och oförbjudet! Nej, det kan du inte, för du ljuger redan för honom.
Nej det är hur man AGERAR på känslorna som är det avgörande. Att blir förälskad är NORMALT. Det råkar de flesta ut för. Och det är oavsiktligt ofta men uppstår när man träffar någon som likväl skulle kunna vara Mr Right. Det är inte otrohet. Det är slumpen att två personer med stark kemi råkar mötas.
Ts ska som andra skriver inte träffa honom och låta det ebba ut. Låta tiden ta udden av denna förälskelse. Och jag tycker inte hon ska belasta sin man med detta, det kan göra honom mycket sårad och till vilken nytta?? På vilket sätt skulle han må bra av att veta att hans fru råkat känna dessa känslor för någon som hon aldrig kommer vara med? En person som ändå inte kommer vara del av deras liv? Det är snarare själviskt att belasta någon annan med detta onödiga bara för att få lätta sitt eget dåliga samvete -
Skillnaden är här att det inte bara är tankar och inga lättsamma känslor av attraktion, det här går djupt sedan många år tillbaka där de träffas under suspekta omständigheter på ett sätt som deras respektive inte skulle uppskatta om de visste vilka känslor som finns i botten. Så "herregud", nej, man beter sig faktiskt inte så om man är i en relation. De HAR redan agerat på sina känslor och håller dem dessutom vid liv på ett osunt sätt. Bara för att de inte varit fysiskt otrogna betyder INTE att det är ok alls. Sedan om du inte fattar retoriska frågor är faktiskt inte mitt fel.Mimosa86 skrev 2024-04-27 16:17:54 följande:Men herregud, vi är bara människor. Menar du på allvar att man under en 20 års relation aldrig ska få tänka och råka känna en känsla för någon annan?
Nej det är hur man AGERAR på känslorna som är det avgörande. Att blir förälskad är NORMALT. Det råkar de flesta ut för. Och det är oavsiktligt ofta men uppstår när man träffar någon som likväl skulle kunna vara Mr Right. Det är inte otrohet. Det är slumpen att två personer med stark kemi råkar mötas.
Ts ska som andra skriver inte träffa honom och låta det ebba ut. Låta tiden ta udden av denna förälskelse. Och jag tycker inte hon ska belasta sin man med detta, det kan göra honom mycket sårad och till vilken nytta?? På vilket sätt skulle han må bra av att veta att hans fru råkat känna dessa känslor för någon som hon aldrig kommer vara med? En person som ändå inte kommer vara del av deras liv? Det är snarare själviskt att belasta någon annan med detta onödiga bara för att få lätta sitt eget dåliga samvete -
Hur gamla är barnen o hur är relationen till din man just nu?
-
Ja, jag håller med. Det är ju helt omöjligt att leva i ett livslångt äktenskap utan att någon gång ibland få - svagare eller starkare - känslor för någon annan. Det skulle ju kräva att man levde helt isolerat, så att man överhuvudtaget inte KUNDE träffa och lära känna någon annan. Och så måste man förjbuda TV och dator också, så att ingen börjar lägga märke till någon snygg skådis eller sångare med vacker röst, eller börjar tycka att det är kul att diskutera med någon viss person av annat kön på Familjeliv, Flashback eller Facebook...Mimosa86 skrev 2024-04-27 16:17:54 följande:Men herregud, vi är bara människor. Menar du på allvar att man under en 20 års relation aldrig ska få tänka och råka känna en känsla för någon annan?
Nej det är hur man AGERAR på känslorna som är det avgörande. Att blir förälskad är NORMALT. Det råkar de flesta ut för. Och det är oavsiktligt ofta men uppstår när man träffar någon som likväl skulle kunna vara Mr Right. Det är inte otrohet. Det är slumpen att två personer med stark kemi råkar mötas.
Ts ska som andra skriver inte träffa honom och låta det ebba ut. Låta tiden ta udden av denna förälskelse. Och jag tycker inte hon ska belasta sin man med detta, det kan göra honom mycket sårad och till vilken nytta?? På vilket sätt skulle han må bra av att veta att hans fru råkat känna dessa känslor för någon som hon aldrig kommer vara med? En person som ändå inte kommer vara del av deras liv? Det är snarare själviskt att belasta någon annan med detta onödiga bara för att få lätta sitt eget dåliga samvete