Inlägg från: Anonym (Fast) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Fast)

    Förälskad i annan

    Anonym (sådär) skrev 2024-05-19 22:50:20 följande:
    Även om det innebär att man krossar andra människor?

    Är det bara du som lever en gång eller gör andra människor oxå det?
    Är det bara ditt liv som räknas och alla andras, inklusive din partners och dina barns inte värt ett skit?

    Om du medvetet fuckar upp andras liv för att ditt liv ska kännas fint, vad gör det dig till då? Vad brukar man kalla människor som bara bryr sig om sig själva och är totalt likgiltiga inför andra människors mående?

    Vore det inte bättre om man tänker som att det är ok att följa sitt hjärta MEN man bör iaf försöka göra det på ett sätt som inte orsakar andra människor onödigt lidande?
    Fast man blir inte permanent krossad av att bli lämnad om man i övrigt är mentalt frisk. Jag har både lämnat för någon annan och blivit lämnad pga någon annan, och klart att det var fruktansvärt jobbigt och jag var väldigt ledsen , faktiskt vid båda händelserna, men man dör inte om man är normal.

    Man vänjer sig vid nya situationer. Med det har jag ingen aning om vas TS ska göra, men jag ångrar absolut inte att jag skiljde mig från mitt ex, min nya relation är något helt annat, vi har fortfarande en gnista fast vi varit ett par i 11 år. 

    Barnen har en bra kontakt med båda föräldrarna, fast det inte var en enkel period första året så har det ändå löst sig. Vi kan också bli ovänner ibland, men skillnaden är att något känns djupare och att vi förstår varandra bättre, är mer lika, och vi är positiva, något jag inte fullt ut kände med mitt ex.
  • Anonym (Fast)
    Anonym (sådär) skrev 2024-05-20 16:15:27 följande:
    Spelar det någon roll om det är permanent eller temporärt, det är väl onödigt att springa runt och krossa människor i onödan. Ditt resonemang är lite som att säga att det är ok att skada människor bara det inte är permanent. Varför skada någon öht?

    Ja att det är ok att lämna är vi nog alla överens om, men man behöver ju inte förnedra sin partner genom att inleda en ny relation innan man avslutat den man har. Man kan avsluta en relation på ett värdigt sätt också, speciellt om man har kids som man sen ska samarbeta kring. Det kan bli svårare om man avslutar sin relation med en pungspark om man säger så.

    Ingen har väl sagt att man inte får skilja sig, det som sägs är att ska du skilja dig gör det på ett schysst sätt och att det man upplever under en förälskelse kommer inte nödvändigtvis vara det man känner 3 år senare så man bör nog kanske tänka efter innan man agerar.

    Du ångrar kanske inte att du skilde dig och bevisligen har det ju hållit så just för dig var det nog rätt val, det är inte alltid man synkar med sin partner och då kan det vara bättre att skilja sig. Men hur många tror du agerar på impulser som de sen ångrar när förälskelsen släppt? Att bli förälskad är ju ingen garanti för att en relation kommer hålla. Förälskelser och kärlek är två skilda saker.
    Frågan är varför man i alla lägen ska välja sin nuvarande partners bästa, istället för sitt eget bästa, om det nu är det bästa. Jag hade inte tyckt det var mitt bästa om min partner stannade med mig mest för att inte såra mig eller inte kommunicerade vissa saker bara för att inte såra mig. Eller levde i någon slags livslögn för min skull. Eller kände något djupt för någon annan överhuvudtaget på det sättet. 

    Inget säger ju att man måste inleda en ny relation innan man avslutat den gamla heller. Men frågan är förstås när en relation startar, något har ju startat redan när man får känslor, om det nu är riktiga känslor.

    Med mitt ex, vi var och är absolut vänner, förutom det året då vi separerade, då var han ganska arg och sårad, vi hade egentligen inga stora problem, det var till och med så att jag tyckte om och brydde mig om honom. Det är mer att min nuvarande har jag en mycket djupare relation till, en relation jag inte visste att man kunde ha innan jag startade en relation med honom. Jag följde helt enkelt känslan, något ganska svårt när man är en relativt rationell människa i övrigt.
  • Anonym (Fast)
    Anonym (sådär) skrev 2024-05-20 18:42:50 följande:
    Vem har sagt att man alltid måste välja sin partners bästa först? Varför göra allt så svartvitt, att man bara måste vara kvar i en relation man avskyr tills man bärs ut på bår.... eller..... så måste man knulla allt som har en puls?... finns det ingenting däremellan? 

    Nä precis, inget säger att man måste inleda en relation innan man avslutar den gamla, så varför gör många det då? Det är väl ganska onödigt att såra och förnedra sin partner genom att vara otrogen när man inte behöver det? Speciellt om man har barn ihop som man sen ska samarbeta kring?

    Ja givetvis kan man få känslor, men måste man agera på dem med en gång, kan man inte lugna sig lite tills man hunnit avsluta det man har?

    Det var väl bra att du följde din känsla, men det kan man väl göra utan att förnedra sin partner genom att inleda en relation med någon annan innan man avslutat det man har? Vad är det som säger att man inte kan avsluta det man har först på ett värdigt sätt och sen följa sina känslor bäst man vill?

    Exakt vad är det som är så komplicerat med att ta hänsyn till andra människor? Är inte det något de allra flesta gör dagligen? Hur gör man med kollegor och kompisar till exempel, gör man bara hur man vill och skiter fullkomligen i hur det får dem att må eller tar man hänsyn till dem oxå?
    Men ingen har väl sagt att man bör vara otrogen eller starta en relation medan man har den gamla relationen? Jag gjorde inte så i alla fall. Men blir man stormkär så kanske man på ett sätt emotionellt redan startat något med en annan, det beror ju på hur man definierar en relation, det är det jag försöker säga. Jag väntade i 8 månader med att bli ett par med den nya, jag väntade i över ett år innan jag introducerade mina barn för honom. Men älskade honom gjorde jag långt tidigare.
Svar på tråden Förälskad i annan