Jag frågar aldrig och då slipper jag problemet.
Säkert hade jag kunnat tycka att någon haft oroväckande få och avtändande många, om jag visste. Man är ju inte mer än mänsklig och det är naturligt att ha känslor inför det, även om det "egentligen" inte spelar någon roll.
Men vi lever här och nu och jag vill bara se till vårt nuvarande sexliv.
Så jag frågar inte och berättar heller inte om mina.
Deacon, i känslan håller jag med dig i mycket av det du beskriver. Men hur ska man veta? Man frågar knappast vid ett första möte med en människa hur många denne haft sex med - när är rätt tidpunkt att ta upp det och hur långt får intresset gå till dess? Och om denne talar sanning när hen svarar på frågan vet vi inte heller.
Men fy vilken deprimerande tråd jag har skapat.
Jag, kvinna (37 år) har levt hela mitt vuxna liv tillsammans med en partner utan att överhuvudtaget ta ett endaste snedsteg för att vänstra.
Min sambo var min andra sexpartner och vi blev ett par omkring 20 årsåldern. Vi var ett par i 15 år!
När det tog slut blev jag lite crazy. Vi hade knappt haft sex alls de sista åren och jag körde rätt hårt i dejtsvängen för att jag ville ha roligt, jag lärde mig uppskatta sex, jag var nyfiken och äventyrslysten. Fick ihop ganska många partners.
Har sen blivit jättekär och dumpad och vill inget hellre än träffa den stora kärleken som jag kan leva resten av mitt liv med.
Och nu menar ni att det inte går för att risken är för hög att jag skulle vara otrogen?!
Jag blir så jävla ledsen. Det handlar om ett år av mitt liv som jag utforskade min sexualitet under och nu är det kört att hitta en vettig partner.
Blir otroligt ledsen ☹️