Mobbad på jobbet
Fortsätter att skriva lite i den här tråden då den gett mig mycket.
För några månader sedan höll jag fortfarande på med saker jag tycker om att göra som att hitta på roliga saker med barnen, träna, läsa, pyssla hemma mm. Senaste tiden har jag bara blivit sittande i soffan med tv: n på utan att ens hänga med i vad det är för program. Äter sämre.
På jobbet där problemet är går det konstigt nog bättre då jag anstränger mig för att fokusera på det som är viktigt att göra där.
Kanske så jag ska göra hemma också - bara bestämma mig för att strunta i all skit på jobbet och fortsätta fokusera på att göra sånt som jag egentligen tycker om och som tidigare bara flutit på?
Kan ju inte låta mig påverkas såhär.
Man kan inte bara bita ihop och köra på, det är då man till sist brakar in i den berömda väggen. Jag har sett två kollegor göra det. De hade olika bakomliggande faktorer men båda två dundrade in i väggen med fullfart. Den ena tog det 2 år att komma tillbaka, den andra är efter 2 år fortfarande sjukskriven.
Så snälla, bit inte bara ihop. Det är bra på kort sikt men i det långa loppet kommer det att bita dig i röven.
Vad gäller din situation på jobb så hade jag en liknande för många år sedan. Det var en kollega som styrde och ställde på arbetsplatsen med en järnhand. Hon bestämde när det var fika, hon bestämde vad man skulle ha till fika (kom man med morotsstavar på kanelbullens dag då jäklar blev hon förbannad), hon pratade skit om allt och alla som inte passade in i hennes mall. Framförallt så avskydde hon mig och jag förstod inte varför. Hon var riktigt otrevlig mot mig och alla andra bara blundade för det. Jag försökte påtala problemet för chefen vid några tillfällen också. En vacker dag brast det för mig. På kafferasten, inför chefen och alla kolleger frågade jag vad hon hade emot mig. Hon tappade talförmågan men det gjorde inte jag. Jag var så arg vid det laget att jag fräste ifrån till alla. Till kollegan som bossade och mobbade talade jag om att hon var inget annat än en vidrig mobbare, till chefen sa jag att hon borde skämmas som bara blundade för allt och till övriga kollegor fräste jag ifrån att de var mesar (kort sammanfattat). Efter det fikade jag med en annan avdelning där jag fick äta morotsstavar när jag ville.
Jag säger inte att mitt sätt funkar för alla men det fungerade för mig.