Jason1976 skrev 2024-04-02 13:00:49 följande:
Hej igen,
Tack för ni delar med mig era synpunkter. Det hela hände för 4 år sen. Jag blev dömt för några månader fängelse men det ändrades till villkorlig dom med samhällstjänst 200 timmar eftersom det första gången jag blev dömt.
Jag har frivilligt gått särskilt behandlingsprogram inriktad mot våld i nära relationer, 12 månader program via frivården och programledaren uppfattade mig som väldigt engagerad med stor vilja till förändring. Även efter det 2 månader till via kommunen på ett liknande program mot våld i nära relationen. Allt det här var första 2 åren.
Jag är inte stolt över mitt agerande, och jag erkände det vid flera tillfällen. Men vi är människor och gör fel, och just när man uppvisar stor vilja till förändring då är man verkligen ångerfull. Min sambo som jag har sen 3 år sen tyckte att hon har svårt o se mig som en person som har lätt o bli hotfull eller våldsam. Men trots all förändringar jag gjorde så tyckte min arbetsgivare, en myndighet, att jag är inte lämpligt och har svårt att hysa tillräckligt förtroende för mig, inte då iaf. Det här var efter 2,5 år.
Frågan är hur länge måste man lida, och hur mycket måste man förändras innan arbetsgivaren ändrar sig. Min närmaste chef och hans chef har skrivit till ledningen att jag har avtjänat mitt straff, och genomgått 2 behandlings- eller rehab program och att jag bör kunna beviljas andra chans. Iofs detta var 2 år sen. Förresten med inga skador menar jag bara ont, inget fraktur eller sjukhusvård.
Anledningen till att ag tar upp det faktiskt dels att känner att jag blev orättvist behandlat från min arbetsgivare, dels att jag såg en film i veckan med liknande situation där författaren slutade med en citat
? life doesn't give you second chance, but it does offer you fresh start?.
För mig är mitt tidigare jobb min identitet, och att inte få andra chans med samma jobb är slut på min karriär i väldigt förtid.
Ledsen, men det känns inte okej. Du säger att du inte är stolt över det som hände men i samma andetag fortsätter du "men vi är.människor och gör fel". Håller inte med alls. Visst kan människor göra.fel, men att misshandla en kvinna är inte samma sak som tex. ett fyllebråk på krogen. Det finns inget "vi" i att misshandla människor...det var något du gjorde.
Med.det sagt menar jag inte att du är ett monster, men jag skulle inte erbjuda dig ett arbete - inte så här nära inpå. Du får nog tänka om det här... och fundera lite på varför du tycker att du förtjänar en chans.