Anonym (Mamma) skrev 2024-04-02 07:59:19 följande:
Krånglet är (för de som haft barn i 6-7-årsåldern säkert minns) att ha tjat och bråk i minst en kvart innan barnet ska hämtas för att han kommer att vägra ta på sig, det kommer att bli tjafs om vartenda plagg oavsett om jag säger att det kan behövas hos pappa eller vilket skäl som helst. Detta medan pappan står utanför huset med bilen och blir sur för att han måste vänta (han kommer alltid sent så det går inte att förbereda och klä på innan jag säkert vet att han är på väg).
Sedan kommer barnet tillbaka och har så klart inte använt kläderna och han kommer inte ha dem på sig heller utan jag får gå ner och hjälpa honom bära upp allt, om ens allting följer med tillbaka. Viktiga saker som jacka och ytterbyxor är då ett måste eftersom jag så klart inte har hur mycket kläder som helst hemma och det är inte säkert pappan kommit ihåg att ta med det tillbaka. Så har vi det där med att pappan har katt som bajsar i hallen (upptäckte jag sist jag var dit) och jag kommer inte ha någon aning om barnet tappat några kläder på detta vilket också känns lite äckligt men det kan jag ju inte göra något åt ändå.
Ja om det är så att fläckarna inte går bort så kommer han iaf inte kunna använda dem i skolan och då blir de rätt oanvändbara, hemma använder han inte byxor helst. Och då ska jag påpeka att jag själv struntar fullständigt i fläckar men det är en sådan sak som skolan kan reagera på och tycka att man missköter sitt barn, även om det är helt nytvättade plagg med fläckar som bara inte gått bort.
Hur har du det i livet generellt? Du låter som jag gör när jag håller på att klappa ihop totalt av stress. Då känns helt vardagliga saker som att tjata på barnet om kläder (som ju de flesta föräldrar gör typ varje dag) helt övermäktigt och småsaker som en glömd vante får min värld att rasa. Och det blir verkligen inte bättre av att andra kommer och påstår att det är småsaker och inget att bli upprörd över. Det är ju dropparna som får min bägare att rinna över. För mig, när jag är i det utmattade läget, är det inte småsaker. Hur är det för dig?
