Är det vanligt att man väljer partner som är "good enough"?

Även om många inte vill tänka så, så väljer den uteslutande majoriteten partner efter egna förutsättningar. Vad har man att erbjuda/vad kan man få i partnerväg?

Tror tyvärr det är ganska vanligt. Tror få får uppleva sann, djup passion och kärlek. Man får ta vad man får helt enkelt, det är ju trots allt så det går till. Och med det sagt betyder ju inte detta att det inte kan finnas kärlek mellan två som ?nöjer sig?. Hade man varit mer attraktiv eller haft andra kvaliteter hade man haft ett större urval och kanske inte valt den man fick. Men många har ju insikt i vilken nivå de ligger på. Sen uppstår såklart kärlek ändå, men kanske inte direkt några fyrverkerier. 

Jaa, jag valde Han som behandlar mej som en prinsessa men som inte är världsbäst i sängen. Dock tillräckligt bra för att ge mej två fina ungar. Det är det bästa val jag gjort. Den där mannen jag var så där galet och häftigt passionerat förälskad i och som behandlade mej som skit: Tji fick han. Ensam blev han.

Jag har aldrig varit himlastormande förälskad eller knappt ens kär i min partner. Men för första gången i livet upplever jag känslor som jag aldrig haft med någon annan förut. Trygghet, stabilitet, pålitlighet. Han litar på mig till 1000%, ställer alltid upp och finns alltid där och jag gör detsamma för honom! Vi är verkligen a match made in heaven, trots att fjärilarna inte hoppar i magen när vi ser varandra. Det känns som något betydligt djupare. Har aldrig mått så bra i en relation, varken kärlek eller vänskap, som jag gör i denna! Det känns som att jag har hittat hem.