Inlägg från: Anonym (Kärleken väntar) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Kärleken väntar)

    Barndomstrauman och allt som kommer med dem

    Anonym (Zombie) skrev 2024-03-26 21:17:01 följande:
    Barndomstrauman och allt som kommer med dem

    Att ha haft många svåra händelser i barndomen kan göra att man får emotionella problem i vuxen ålder. Likaså påverkas hjärnan så att man kan få svårigheter att minnas, att hantera stress, att planera osv. 

    Jag hade en svår barndom på många sätt, som jag inte vill gå in på nu.
    men jag är säker på att mitt sätt att fungera och känna nu i vuxen ålder beror på den olyckliga barndom jag hade.

    Jag önskar jag kunde hela min hjärna och min kropp på något sätt. Min teori är att man behöver försätta både nervsystemet och hjärnan i en långvarig känsla av trygghet och kontroll, som man inte hade som barn.
    Hur gör man det?

    Meditation, något annat? En del av mig tror att hälsosamma relationer, oavsett om de skulle vara av det vänskapliga eller romantiska slaget skulle kunna vara en avgörande faktor för att må så bra som det är möjligt, men det är svårt att få till när man mår dåligt. Det säger sig självt, man blir liksom någon som andra inte vill vara runt när man är traumatiserad.

    Pendlar mellan att vilja försöka "hela" mig själv så gott det går, och att känna att jag bara vill ge upp livet. Vet inte vad som är det bästa steget. Känner mig så enormt ENSAM. Bara ensam och stressad och ångestfylld. Ständigt. Har haft sömnsvårigheter hela mitt liv. 

    Jag är bara så slut. Så TRÖTT på livet. Kan man liksom ta sig vidare på något sätt? Slippa känna sig som en zombie, som någon som existerar, men inte lever?


    Jag är rädd för att gå in i en relation pga en jobbig uppväxt. Mina föräldrar var underbara när jag växte upp, det är det som hände runt om som gjort detta.
  • Anonym (Kärleken väntar)
    Anonym (Zombie) skrev 2024-03-26 21:48:02 följande:
    Okej. Ja, det är inte bara kärleksrelationer som är svårt för mig. Det är att existera, att ta för mig av det jag vill ha i livet, på alla plan. Att må så bra jag kan.

    Skönt att dina föräldrar var underbara.
    Yes annars vette tusan hur det skulle ha gått.
    Har blivit en social camelont och är mig själv fast på olika sätt när jag umgås med folk. Jag kan vara glad och sprallig men skämtar inte på samma sätt eller diskuterar samma saker med alla. Flyter ofta med folk.
    Har få men nära vänner.
  • Anonym (Kärleken väntar)
    Anonym (A) skrev 2024-03-26 22:12:11 följande:

    Har du provat terapi (t.ex. TF-KBT, PDT)? Om du bor i Göteborg har GUs Psykologiska Institution en klinik där psykologer under utbildning bedriver terapi för en liten kostnad. Vet inte hur det ligger till på KI och de andra institutionerna runtom i landet.

    Är du mer experimentellt lagd och vill ge dig själv en ordentlig nystart finns retreats i t.ex. Holland som erbjuder psykedelika som behandling (t.ex. Nysnö). Det påstås av vissa motsvara typ 1000 terapitimmar (psykedelikan "lägger sig som nysnö" över inkörda spår i hjärnan). Psykedelika lämpar sig inte för alla (tidigare psykoser är t.ex. en kontraindikation), men organisationerna och terapin är seriös.


    Rekommenderar KBT.
    Det andra var en intressant läsning.
Svar på tråden Barndomstrauman och allt som kommer med dem