Hjälpa till lite mer

Du har inget ansvar alls för hans barn. Som styvförälder kan man hoppa in och hjälpa och stötta UNDANTAGSVIS när det har kört ihop sig för de båda biologiska föräldrarna, men i grunden och vardagen är det DE TVÅ som ska ta hand om de barn som de valt att sätta till världen. 

Det stämmer inte att din man bara har rätt till 15 timmar för barnen på dagis. De FÅR inte räkna med att en styvförälder ska sköta barnpassningen! Han har rätt till barnpassning på dagis på precis samma villkor som om han skulle vara ensam med barnen varannan vecka. Ni får skriva in barnen på ett dygnet-runt-dagis, och HAN får fixa transporten dit och hem även om det närmaste skulle ligga en bit bort. Vill han inte detta, så får han i stället överlåta barnen på deras mamma, och bara träffa dem varannan helg.

Ett annat alternativ är att han börjar söka jobb med vanliga kontorstider.

Vill han inget av detta, så tror jag att det är bäst att du gör slut, då får du det mycket lugnare, och sedan får han klara sina ungar bäst han gitter. Du blir bara utnyttjad. Varför gav du dig in med en man med små barn sedan förr, då du själv fortfarande var barnfri? Det blir ju en enorm förlustaffär för dig!

Angående ert gemensamma barn så är det såklart i princip bådas ansvar, men i och med att du är mammaledig så kan man förvänta sig att du tar lejonparten av arbetet med det barnet samt det hushållsarbete som det barnet och du själv förorsakar. Men inte det som han eller hans barn sedan förr förorsakar. (Jag vet att det inte är lätt att dela upp det, men i princip rä det så.) Och du behöver hur som helst avlastning, du behöver egentid ibland...

Nu fick du tag i fel ända av käppen, igen. Jag menade inte att barnen skulle vara på dagis dygnet runt *suckar*, utan jag menade ett sådant dagis som är öppet dygnet runt alla dagar om året, för att ensamstående föräldrar som arbetar inom t.ex. vård, polis, räddningstjänst ska kunna både arbeta och ha barn.

Nej såklart att inget är "säkert", det var ett förslag, att de skulle kolla upp det! *suckar*

Om mannen ska ha sina barn hos sig varannan vecka, och arbetar natt eller skift, så kommer han inte att klara det utan mycket assistans av TS, utan ett dygnet runt-dagis. Eller jourdagis, om du så vill. Eftersom vanliga dagis är för folk som arbetar kontorstider.

Men visst, självklart är det bättre att de får heltid på det vanliga dagiset, än ingen förändring alls. Det funkar om de brukar sova hela nätterna utan problem, och om TS' man kommer hem från jobbet, fixar frukost åt barnen, och tar dem till dagis, innan han somnar. Och sedan hämtar dem när han har vaknat igen. Men jag tror att just denne man inte kommer att vilja ha så mycket arbete med sina barn... Dessutom borde han egentligen även hjälpa till med det gemensamma barnet. Även den som är föräldraledig behöver ju lite vila och återhämtning UTAN barn.

Ja jag läste för fort, nu såg jag också att han har dem på heltid till och med, jag trodde att det var varannan vecka. 

Ja, då kan jag inte ge TS något annat råd än att rädda sig själv och sitt barn, och ta sig därifrån. Hon ska inte bli utnyttjad för denna arbetsbörda med andra kvinnors barn (verkar vara två stycken, det står "från tidigare förhållanden"). Jag skulle aldrig acceptera det. 

Om det av någon anledning inte går att få mammorna att ta ansvar med (TS - vad är det MED mammorna?), så kanske ni kan kontakta soc och få en avlastningsfamilj? Typ att de är i ett fosterhem varannan vecka? I så fall måste du även där väldigt starkt hävda din rätt, de FÅR inte säga att det är du som ska vara mamma åt hans barn nu!

Här håller jag verkligen inte med. Är man två friska, ej-funktionshindrade och normalvettiga föräldrar, så kan man avlasta varandra och ta hand om barnen ensam ibland, även om man bor ihop. Så att den andra kan få gå en promenad i sina egna tankar, eller ta ett långt bad med stängd dörr, eller gå i affärer utan att hela tiden behöva se efter barnen, eller träna, eller träffa en vän/väninna... till och med gå på krogen ett par gånger om året, när amningen och vaknätterna är avslutade. Åka på en weekendsresa när barnen blir fem-sex år och fattar att mamma/pappa kommer hem igen. Att ha barn ska väl inte vara masochism, heller..?

Jag vet många kvinnor som har sagt, att de ville egentligen inte skilja sig från sin man - det var inte därför de skilde sig. Men det var det enda sättet att få egentid, och utan skilsmässan gick det inte, då mannen vägrade att passa barnen ensam. Efter separationen blev han tvungen till det, och då gick det plötsligt utmärkt...

Och återigen: kommunen får inte vägra dagis (jag älskar det ordet, kommer aldrig att använda eufemismen "förskola") för att det finns en styvförälder hemma på de önskade tiderna. Barnen ÄR inte hennes eller hans ansvar!

Du ljuger. Kommunen FÅR inte kräva att en styvförälder ska vara barnvakt. OM det skulle vara så, så skulle man ju i mycket större omfattning än vad som sker idag, behöva upplysta människor om detta. Så att de inte ger sig in med partners som har mindre barn sedan förr.