Har träffat mannen i mitt liv, vi är 35+/45+ år gamla. Vi har två barn var i nästan samma åldrar, alla är pojkar. Han har sina på 50% och jag har mina 90%.
Kruxet är att vi bor nästan 8 mil ifrån varandra. Ni som hade liknande situation, hur löste ni det när ni ville flytta ihop? Möttes ni på mitten? Tog ni hänsyn till det barn som är känsligast? Etc?
Jag är nyfiken! :)
Hur gamla är barnen?
Känns som att särbo är att föredra.
Barnen är 11, 7, 7 + 5!
Vill du utveckla just varför särbo? :)
Tack till alla som svarat!
Förstår dock inte tonen? Barnen kommer alltid först, först, först. Ingen ska köras över.
Min karl och hans ex har ett fint samarbete och det finns en planerad flytt i framtid tillbaka till stan. Så båda där är med på en flytt åt samma håll.
Mitt ex har psykiska problem och umgås så mkt han klarar av med barnen. Han främjas av att jag flyttar. När han mår bättre så får han givetvis och självklart ha barnen med. Jag har ensamvårdnad men skulle aldrig utnyttja det.
Ville bara förklara det.
Även om jag fått mkt svar så eftersökte jag hur andra gjorde.
Ja, några av barnen kommer ju att få betydligt längre till sin andre förälder. Känns inte rätt mot barnen.
Tycker man ska vara mkt försiktig när det gäller att slå ihop två familjer med barn. Tänk ett steg längre, vad händer om denna relationen också spricker?